Blogg 2020

Vårvinter väder har rådit de senaste veckorna. Det har varit grått och mulet men ett par dagar har solen tittat fram. Till och med så pass att matte jobbade ute i bara tröjan och Blomma kurade ihop sig i grässlänten och solade. 

 

Den 3/1 var vi till veterinären för Lovis galloperande tumör i juvret. Vi bokade tid för operation veckan därpå. Då hade tumören trots behandling med inflammationsdämpande galloperat iväg i storlek och även blivigt knölig. 

Operationen gick bra men blev stor då hon även hade en liten tumör i juvret bredvid. Det stora tumören visade sig vara två tumörer i samma juver. Ett långt snitt blev det, som en dragkedja 1över bröst och mage. Onsdag kväll hämtades hon hem och mådde efter omständigheterna bra. På torsdagen fick jag hela tiden se till att hon var försiktig då hon har en smärttröskel som heter duga. (Till skillnad från Dimma som tyckte väldigt synd om sig och hade väldigt ont efter sin operation.)

 

Natten till fredag väckte Lovis mig och behövde ut och bajsa. Lite lös i magen. Så blev det riktigt illa i magen och hon ville inte äta något på förmiddagen. Efter lunch kräktes hon. Jag hade kontakt med veterinär och vi beslutade att avsluta behandlingen med smärtstillande. Hon hade inte fått någon på fredagen då hon vägrat äta. Dietfoder och diverse annat handlades hem men det lilla som svaldes kom upp igen och på kvällen var kräkningarna blodblandade och det var bara att åka in akut. 

 

Väl framme på Djursjukhuset bajsade hon en mindre flod med blodblandad vätska. Temperaturen sjönk stadigt och var nere i 37 grader. Hon hade förlorat 0,5 kg på två dagar. Uttorkad. Intensiven var fullbelagd så det var bara att åka till södra sidan stan. Vid det laget var vi rädda att förlora henne.

Hon lades in på dropp och smärtstillande och blev kvar i fyra dygn innan läget var stabilt nog för henne att åka hem. Plånboken tom förutom skuldsedlar men Lovis hemma! Tack till er som ställde upp <3 <3 <3 

 

Så tacksam att hon klarade sig och är pigg och glad igen. 

I veckan som var fick vi besked om labtesterna på tumörerna och som jag befarat var det cancer. Två låggradiga (ettor) och en tvåa. En trea är den mest aggresiva formen. Inga cancerceller hittades i lymfproverna, vilket är positivt. 

 

Nu får vi bara vara glada så länge hon är cancerfri och kan njuta av livet. 12 1/2 år och still going strong. Min pälskling <3 

Sista dagen på 2019

Året har runnit iväg igen. 

Vi avslutar året med en operation av en akut livmoderinflamation. Under våren hade vi en akutoperation av ett fibrom. Vi kommer att börja nästa år med ett veterinärbesök med en juvertumör som behöver tas bort. Det märks att damerna börjar bli upp i åren. Jag hoppas och håller tassar och tår för att det ska var lugnt ett tag. Framför allt att tjejerna får må bra. De är alla pigga och glada.

I vår ska vi verkligen ta tag i en kennelträff, jag saknar er så mycket allihop, men tiden och orken har inte riktigt funnits.

Önskar er alla ett riktigt bra 2020 fullt av hundpussar och på hoppas att vi ses. 

Lucia har kommit och gått, fast jag såg hene bara på tv. 

Den blötaste hösten på länge har det varit och är än. En nedaste dag med snö och minusgrader har vi njutit av, kameran åkte fram direkt. Det verkar bli en grön blöt jul. Hoppas ni alla får njuta av lite ledighet iallafall.

Julkramar från tantligan. 

Vår stolthet Happy Pearls Dark Heaven och hans supermatte Heléne har slagit till igen. I helgen tog de sitt tredje diplom i Nosework i TSM klass 2! 

De är nu ett ekipage av 60 i sverige att ha uppnått klass 3! 

Vi är så otroligt stolta över er och så glada för er skull!

Stort grattis!!!

Härifrån har det varit total tystnad.

 

Så många är det nog inte därute som går in och läser på hemsidor längre om man inte letar valp förstås. 

Jag finns på instagram om ni är intresserade under mitt eget namn, då och då lägger jag upp något på facebook.

 

******************************************************************************

 

För en kort tid sedan hände det som inte får hända. Lovis son Tobbe blev akut sjuk och fick efter 2 dagar på intensiven somna in. Ingen förvarning alls, han var precis som vanligt den dagen det slog till.

 

Då vi bor nära varandra har vi följts åt under åren. Det gick alldeles för fort och var allt för tidigt.

Vi saknar dig trollunge, du var verkligen en personlighet. Redan från början visste du vad du ville och har gett oss många skratt. Du var din mattes allt.

Nu bossar du säkert över dina vänner som gick före dig över regnbågsbron.

                                                                    ***                                                                          

 

En ny kompis har fått hjälpa till att läka mattes hjärta. En omplacering som vi är så glada för. Fast tjejerna tyckte det var väldigt konstigt när de sågs första gången. Fel hund till den matten, men vi gillar honom.