Dagbok

18 maj

Först av allt, Grattis på födelsedagen älskade mamma!

Presenten får du komma och hämta 

v
 

Idag har jag varit en tur till Vallentuna Djurklinik.

Pärlan hade fått början på en svampinfektion som jag ville kväva i sin linda. Döm om min förvåning då veterinären talar om för mig att Pärlan har biljud på hjärtat, och ganska distinkt sådant. Så många veterinärer som hon blivit undersökt av och alla har missat det. Vet. tror defenitivt inte att det är något nytt, men kanske har det förvärrats så att det hörs tydligare.

Jag bestämde mig för att låta göra en ultraljudsundersökning för att se hur det står till. Dels för att ha en bild av hur det ser ut idag om hon i framtiden skulle försämras och dels för att ta reda på om det begränsar henne på något sätt. Undersökningen ligger ett par veckor framåt i tiden.

Min lilla blå loppa, Blomma ska gå till tandläkaren på torsdag och fixa till en tand som inte sitter som den ska. Så hon var med till veterinären idag hon också. Hon knoppade in på golvet i undersökningsrummet. Trygg liten tös. Jag behåller henne en tid i alla fall för att se hur det utvecklas. Hon är en på hundra, sån personlighet den lilla rackarungen. Fast jag har ju egentligen fullt upp med mina andra töser så dyker rätt hem upp kanske...

Jack var också med till veterinären och blev besiktigad. Väldigt fin valp tyckte hon, och det är han verkligen min Ferdinand. han somnade på undersökningsbordet, tyckte nog att det var för varmt där inne. Det har bestämts att Jack flyttar till familjen i Vallentuna i stället för Troll. Jag kommer att behålla avels och utställningsrätten på honom till en början så får vi se hur han utvecklas. Han är väldigt lik gammelmorfar Dino, SUCH Quilmhair Highland Fling som finns hos Stina på Kennel Murbräckan. Snygga killar i mitt tycke.

Troll söker nu en egen familj. Jag kallar honom för min lilla italienare (inget illa menat) 

Han har en svag doft av vitlökssalami (valpfodret gissar jag) och älskar att pussas i örat och knapra försiktigt på örhänget. En riktig liten charmör är han, är också den som ska sitta i knät och gosa på kvällskvisten. Snygg har han blivit också, han är kort och kompakt som en cocker ska vara, har långa vackra ögonfransar som han använder flitigt! :) Lovande lik sin vackra pappa Hugo.

Så har vi då min svarta lilla prinsessa Pebles som söker ett eget hem. Hon är en självgående liten tös. Älskar bollar i alla former och roar sig själv långa stunder. Pussas gärna och svansen går som en visp som på mamma Lovis. Hon har utvecklats mycket sista tiden. Kommer på inkallning på sitt namn. (Bara Jack tror att han ska komma på alla namn. Ha ha ... Men tur är väl det för han får nog byta namn när han flyttar för pojkens bästa kompis heter Jack han också.) Pebles är väldigt duktig på att göra ifrån sig utomhus så hon blir lätt att få rumsren tror jag.

v

Långhelgen gick fort, men vilken underbar helg!

Ungarna var här och på lördagen hade jag besök av en gammal kompis. jag fick en så fin bok "Tjejernas trädgårdsbok" Odla frukt och grönt utan att få smuts under naglarna. Ha ha helt underbar. Både rolig och nyttig. Tack!

I söndags var det kalas för brorsans son som fyllde 12.
Jag tog med Jack för lite socialisering. han hälsade på de andra vovvarna och gick och la sig i skuggan under sonens stol och där låg han mest hela tiden. Viftade glatt på svansen när någon kom fram, men tyckte det var för varmt. Straxt innan vi skulle gå vaknade han till liv och skuttade runt lite. Mina små vinterbarn är inte vana vid sån här värme!

Igår grävde jag ett grönsaksland och satte potatis. Svettigt var det men det är kul att se resultat av det man gör. Jag flyttade lite Gullvivor och bergsklint upp till huset. På eftermiddan kom min måndagskompis och fick lite sommarslingor i håret.

På kvällen lånade jag cykelpumpen av grannen och gav mig ut på tur med Pärlan. Men hoppsan!!! Var det inte ett rådjur som sprang mitt framför nosen på oss. hej och hå vad fort det gick, tur att det finns bromsar!

Tog en premiärtur med Siri och hon var jätteduktig! Åhå! tänkte hon, Ball! Man kan springa med matte! Kul grej! Travade på riktigt snyggt gjorde hon. Duktig flicka!

Lovis fick ta sista turen, hon gjorde som hon brukar och lutade sig utåt bort från mig. Hon är stark den lilla damen men vi höll oss upprätt hela vägen hem. Välte mig gjorde hon när vi kom in på uppfarten. Bara cykeln välte men nära var det!

Så det var lite uppdatering, nu åter till valp-pussning och hundgöra!

Ha det!

12 maj

Idag har varit en underbar dag!
För första gången på månader tog jag mig några timmar ledigt och åkte med grannen och shoppade loss. De stora tjejerna fick en ordentlig promenad först på morgonen. Valparna hade varit ute och busat av sig ordentligt också. Det skulle inte bli så mycket men bilen var full när vi åkte hem! Det blev både blomster och annat skoj både till trädgården och vovvarna. Nya agilityhinder införskaffades på Rusta. Slalompinnar och fler hopphinder.

Glada valpar väntade innanför dörren när jag kom hem. Hungriga var de också, så var det full fart igen. Golvmoppen åkte fram och sen gick vi ut i trädgården. Valparna fick vara med en och en och skutta, de är väldigt duktiga på att lyssna. I morgon ska vi ut och gå med de nya tjusiga halsbanden och kopplen. Koppeltränat har vi gjort en hel del redan, de är riktigt duktiga på att följa. Kanske vi ska gå och titta på sjön? Vi får se vad vi hittar på när barnen kommer.

Den nya gräsklipparen har "provkörts" ikväll, knäpp som jag är har jag köpt mig en handjagare. Jag avskyr dessa bensinstinkande motorgräsklippare, även om min kropp säger annat. Pärlan tyckte den var rätt läskig och skällde ut den, men vande sig snart.
Den nyinköpta krusbärsbusken har planterats och penseérna i fönsterlådorna likaså. Jag satte en hel del Penseér precis när de kom men så slutade de säljas i affären här så lådorna har gapat tomma. Idag fick jag äntligen flera.
Fjärilarna älskar dem och humlorna också.

Nu ska jag göra som vovvarna och gå och knyta mig.
Ha en skön långhelg!

Gosig halsduk

10 maj

Lillebror har flyttat till sitt nya hem och lystrar nu till namnet Chaplin.
Allt går bra, Bilresan hem gick bra och första natten också. Idag fick jag höra att han redan lärt sig var tomtgränsen går, att man ska torka tassarna när man varit ute, osv. Det är så härligt att få nyheter från hans nya familj.

5 maj

Nio veckor i måndags!

Pyrena har blivit stora barnen! Igår var vi och veterinärbesiktigade två av valparna. Veterinären blev förtjust, faktiskt så tog hon sin kollegas jobb för att få besiktiga dem.

Träffade på en stilig cockerherre väntrummet, hoppas att han mår bättre.

Jag hade tre valpar med mig i bilen och de var jätteduktiga, övning ger färdighet. Att åka i min skrinda måste vara värre än vilken bil som helst så de kommer att åka som kungligheter sen.

Dagarna springer iväg! Valparna är vakna mer och längre stunder och kräver sitt. När de har somnat är det dags för de stora tjejerna att få sitt och så rullar dagarna på. Det märks ju inte minst här att det blir långt mellan uppdateringarna. Ibland skulle jag behöva en avbytare för att komma i kapp med allt annat. Men tids nog...

Det är intressant att studera valparna och Lovis relation hur den förändras vart efter. Jag har inte lagt mig i avvänjningen över huvud taget, den har hon skött själv. Nu lär hon dem andra färdigheter och leker med dem på ett annat sätt. Ni skulle ha sett minen hos pyrena när Lovis fick springryck med dem för första gången! Killarna satt på rad med hakorna på bröstet och stirrade!
Vad har det tagit åt morsan?!?

Tjejerna fattde direkt och hängde på! Eller försökte... ha ha de fick sina törnar men de är tuffa små brudar.  

Lovis har börjat styra deras lekslagsmål på ett annat sätt också, förut kom hon springande när någon av valparna skrek hjärtskärande. Nu går hon in och delar på dem om hon tycker de leker för aggresivt och tar den bråkigaste i upptuktelse. Mjukt men bestämt och visar hur man leker, så det slutar alltid positivt. De är underbara, tänk att de går på ren instinkt. Inte kommer de ihåg något deras mamma lärde dem när de flyttade vid 8 veckors ålder. Jag är faktiskt glad att de är kvar lite längre än så.

Veterinären och jag hade en intressant diskussion om just det. Hon skulle hålla föredrag i ämnet idag. Hon menar på att valparna tjänar mer än de förlorar på att vara kvar hos sin mamma och sina syskon upp till 12 veckor. Både fysiskt och psykiskt. jag ska inte gå in på det närmare men en tanke att suga lite på är; Varför man säljer kattungar vid 12 veckor och hundvalpar vid 8 veckor, när katterna är tidigare utvecklade än hundarna...

Imorgon ska Lillebror eller Chaplin som han ska heta flytta hemifrån. Åh mitt hjärta kommer att gå i tusen bitar,  men jag vet att han får det bra. Ingen kärlek kommer att fattas honom.

Biltur och barnpussning...

Igår hade valparna besök av en familj som var intresserade av en svart cockerpojke. Vi kom fram till att Troll skulle passa dem bäst. Pojken han ska bo hos älskar fotboll och därför kommer troll att döpas om till Messi, efter favoriten i Barcelona. Messi kommer att stanna hos oss under maj månad då familjen ska ut och resa. Nästa vecka ska Messi och Chaplin veterinärbesiktigas, Chaplin kommer att flytta till sin nya familj under den veckan.

På förmiddagen tog jag en långpromenad med de stora vovvarna. Skönt att röra på sig när man legat på knä och skurat hela morgonen. (Ska nog döpa om mig till Askungen, fast jag tror inte det kommer någon prins och räddar mig ).

Vi gick Älgebyrundan, den går både på grusväg, i skog och på asfalt och vid sjön så det är en bra och varierande promenad. Lagom lång är den också. Min snälla granne har försett mig med en karta över området och ritat in var man kan gena genom skogen.

Idag var en riktig vårdag. Blåsipporna lyser upp längs dikena och vitsipporna likaså. Tussilagon lyser solgult. Det är så härligt den här tiden när allt föds på nytt!
 
Vilken värme det var! Helt ljuvligt!
Lovis som lätt blir varm flåsade ordentligt, så på hemvägen gick vi förbi sjön och hon tog årets första simtur. De andra nöjde sig med att bada lite grand. Siri fick kalsongerna sköljda vilket var välbehövligt eftersom hon löper.

Valparna fick mat och sen röjde de trädgården. de är ute mest hela tiden när det är fint väder. När de sovit en stund och maten sjunkit undan tog jag med Pebles och Jack i bilen. Vi åkte till Karby där hade vi bestämt träff med Lisa och några dagisbarn. Valparna fick prova på att gå i koppel där det var både bilar och massa barn som lät. En av flickorna var som född med ett valpkoppel i handen. Pebles och hon gick tillsammans. Pebles är nyfiken och öppen för allt nytt, en modig liten tjej. Båda valparna pussade på barnen.

Jack tyckte inte det var roligt att åka bil, inte Pebles heller förresten de protesterade höljudt första biten. Att gå i koppel gick bra, han skuttade glatt runt. De provade på att gå på asfalt också på parkeringen, men det var ingen reaktion. De är väldigt orädda och bryr sig vanligtvis inte om höga ljud.

Jack blev trött fortare än Pebles, som killar kan bli blev han lite gnällig och mammig på slutet.  Men båda valparna var jätteduktiga. de somnade gott på hemvägen. När vi kom hem var det full fart på Pebles igen medan Jack behövde sova middag. Det är jobbigt att ut och resa och se nya saker när man är en liten valp.

Mamma, vad gör du!?

26 april, Årets första dopp i sjön

Dagarna rasar iväg och valparna är 8 veckor idag!

I torsdags var vi i Vallentuna hos veterinären och chipmärkte och vaccinerade alla småttingar.
En "flygande" besiktning gjordes och allt såg bra ut. Den officiella besiktningen gör vi straxt innan valparna flyttar.

Alla valparna var jätteduktiga att åka bil. Jag satte tre i stora buren och två i kattburen med bälte om. Veterinären såg lite konfunderad ut när jag kom in med en täckt kattbur. Hm skulle du inte ha valpar med dig?  Ha ha där lurades vi allt.
Lovis åkte med förstås så att hon slapp vara hemma och vara orolig. En valp hade kräkts när vi kom fram och samma sak när vi kom hem, men det var bra ändå med tanke på hur kringeli-krokiga vägarna är här ute hos oss. Jag trodde att det skulle vara fler som blev åksjuka.

Ingen av dem fick någon reaktion på vaccinationen utan de var pigga och röjde på som vanligt på kvällen. Jack tyckte att det gjorde jätteont med chipet, -Stackars mig! sa han nog.

Det blir färre och färre pölar och annat under natten. det är skönt, mina knän har fått exem av allt skurande! :p .Men skuras måste det förstås ändå det är ju inte så att de går runt pölarna direkt! De har lärt sig att läsa - mina trädgårdstidningar, hm... De har också upptäckt att väggar och lister är kul saker att gnaga på. Skura går absolut inte att göra medan de är vakna, då åker det med fem små terrorister på moppen som sliter och drar åt alla håll. Ofta får man liksom hasa sig fram för att alla får för sig att de ska följa med mig dit jag ska, och då så nära mina fötter som möjligt förstås.

v

Vi har de senaste dagarna provat att gå i koppel och att vara lösa en och en, ibland flera åt gången med de stora vovvarna på tomten. Det uppskattas verkligen. Man kan springa så fort man bara kan och det tar inte stopp! Man får dock akta sig när de stora vovvarna sätter upp farten så att man inte blir nersprungen!

Härom dagen tog jag med mig Lillebror - eller Chaplin som han ska heta i sitt nya hem - och Lovis och gick till skogen. Lillebror fick åka i valpväskan på min mage dit. I skogen skuttade han omkring med koppel och sele. Skojjigt med all mossa och alla berg och dalar. Skogen här är väldigt kuperad, milt sagt! Fjolårs löven prasslade spännande under tassarna. Modiga pojken kissade i skogen. 

När valparna tog sin första sovstund idag tog jag med mig tjejerna och gick en promenad ner till Hoven och gick ut och satte mig på klipporna. Vi satt där och såg vinden krusa vattenytan. Åh, vad livet är skönt såna stunder! Vi tog en sväng i skogen och kom ut på en väg vi inte gått på förrut. Det här området är jättebra på så vis att man kan gå kors och tvärs och slipper ta samma runda jämt, det är lätt att variera sig. Både jag och hundarna uppskattar det.
På hemvägen passade hundarna på att ta sig årets första dopp i sjön. Jag tycker nog att det var väl kallt men det tyckte tydligen inte hundarna.

Just idag har vi haft Pebles på grönbete i trädgården, hon sprang som en liten toka, men kom glatt när jag ropade på henne. Duktig docka! Pärlan tycker att valparna är skojjiga en och en när vi är ute och vill gärna leka. Annars tycker hon att de är rent vidriga små kryp som bara stör. Lovis blir mer och mer lekfull både med de andra tjejerna och med valparna.

Siri har börjat löpa vilket gör henne lite mer lättantändlig, annars är hon en suverän lektant åt valparna. De små nosar förundrat i baken på henne, luktar konstigt där...

Jag tog lunchen på verandan. Där brukar valparna busa. Jag öppnade grindarna idag i stället för att lyfta dem över staketet. Det är roligt att se hur de löser samma problem på olika sätt.
Från verandan kommer man ut där de brukar leka antingen genom att gå ner för en ganska lång ramp som går åt fel håll, eller genom att klättra upp för ett brant berg. Några använde klor och alla muskler de kunde uppbringa för att ta sig upp för berget och några använde rampen. Blomma som var upptagen med att gnaga på verandan (!!!) såg inte hur de andra gjorde. När hon kom fram till kanten som är alldeles för hög för en liten valp, tittade hon ut mot gräset och började skälla. Hur ska man ta sig ut här? Hon gnällde lite och kollade olika vägar men först när Jack visade hur man gjorde tog hon sig upp. Sedan använde de sig av båda vägarna allihop. Efter massor med bus somnade de sött. De vaknade till för en kisspaus och sedan somnade de gott igen.



Gammelmoster Pärlan och Pebles busar.

Pebles & mamma Lovis

Blomma 8 veckor kommer på inkallning på sitt namn!

20 april

Idag har jag vägt valparna, Jack är en stor kille på 3,4 kg! Han är otroligt snygg och har ett så vackert huvud och uttryck så jag önskar att någon som intresserad av utställning skulle dyka upp och förälska sig i honom. Han är en riktig Ferdinand. Hade jag möjlighet att ha en hane skulle jag inte tveka en sekund att behålla honom!

Viktmässigt på andra plats kommer Pebles, hon väger 3,1 kg. Hon är en riktigt söt och charmig docka, hon blir sååå glad varje gång jag säger godmorgon efter en sovstund. Svansen går som en propeller.

Blomma och Lillebror väger båda två 2,9 kg så nu är han inte minst längre. Troll som var störst ett tag är nu minst och väger 2,8 kg, så mycket skiljer det inte på de tre minsta.

De senaste dagarna har vi tillbringat utomhus så mycket som möjligt. Vi har alternerat platsen så att de ska få nya intryck. I går då det var varmt var de ute hela förmiddagen, de sov och åt ute också.

Troll var ute i det fria på tomten med mig och de stora vovvarna och visade tydligt att han är en modig pojke. Han spatserade iväg och provsmakade alla  växter som han kunde hinna med innan jag fick ut dem ur munnen på honom. Sen försvann han iväg upp i rabatten och gick på upptäcktsfärd in under en stor En och försvann. Lovis följde efter för att se vad han tog vägen. Han brydde sig inte ett dugg om var jag var eller de andra hundarna heller för den delen. När jag satte ner honom i hagen igen protesterade han högljudt. - Jag vill ut igen!

Lillebror var struttade iväg till sin mamma och sedan tillbaka till mig. Han höll sig runt mig men var ändå nyfiken och orädd. Vi tog en tur ut på vägen och tittade på grannens vovvar. Då satt han i min famn förstås.
Jack tog en tur på gräset han också men ville helst vara med Pärlan vilket inte uppskattades av surtanten. Han fjäskade ordentligt och gjorde sig så liten han kunde men det hjälpte föga!
När valparna skulle in fick Jack och Lillebror springa upp för backen själva, det tyckte de var jätteskoj!

Blomma och Pebles var ute samtidigt tidigare på dagen, de skuttade glatt längs staketet mot vägen, nyfikna på den konstiga vovven med kläder där ute. ( det är en gammal herre av rasen Kinesisk nakenhund)

Idag ska vi prova koppel och se reaktionerna på det.

16 april

Idag har ungarna fått vara ute på baksidan och provat på kuperad terräng. Spännande!   

Valphagen på gräsplätten på framsidan av huset kändes inte så lockande efter morgonens regn. Jag har en altan längs med husets baksida där valparna springer ut och busar och kissar mm. Från den kommer man ut på tomten på baksidan upp mot skogen. Den är ganska liten och inhägnad så att de inte kan komma ut på resten av tomten utan att jag öppnar grinden. Staketet där är rymningssäkert, det är perfekt för små valpar. Där finns berg att klättra på pinnar att bita i och en stor gran med tjocka rötter att klättra på och bli kladdig av kåda... massa spännande gropar och annat att undersöka. De sover gott efter en sådan utflykt. Lovis höll koll upp mot skogen, där brukar räven stryka.

Igår hade vi besök av valparnas "farmor", Åsa var och hälsade på. Vi hade en mysig dag och Åsa tog underbara bilder på valparna. Med sig hade hon Tassa och Bönan som löpte. Båda systrar till mina - Siri & Lovis. Pärlan och Bönan hade jätteskoj, hm tror att Pärlan inners inne är en pojk...  Vi upptäckte att de faktiskt är väldigt lika i ansiktet, men så är ju Pärlan faster även till Bönan.
Tassa svassade mest omkring och kollade omgivningen medan Siri racade som den värsta barnrumpa. Lovis njöt av lite sällskap. Hon blev jätteglad när Åsa kom, säkert kommer hon ihåg att hon bodde hos henne på sin "kärlekssemester". Nu räknas Åsa in i den utökade flocken.
Vi fick godkänt på småbarnen av farmor som tyckte de hade bra benstomme och var bra kroppade. Vad annat kan hon säga! 

Fick återbud på min tik igår, men det gör inte så mycket just nu. -Även om jag gärna sålt en valp till det paret. Det ger mig möjlighet att behålla båda töserna lite längre. Blomma är lite trång i bettet, vi får se om det växer till sig. Hennes kropp är perfekt, kort och kompakt. En annan valpspekulant som skulle komma idag och titta på de svarta pojkarna har lämtat återbud och skulle återkomma.

Månstråle har numera fått ett anständigt namn - Hon ska heta Pebles. Det var väldigt svårt att namnge henne, jag hittade inget passande, inget fastnade, men hon är en Pebles. Hon är lite senare utvecklad än rackarungen Blomma som har tagit för sig från början, men nu har hon kommit ikapp med stormsteg. Hon får större personlighet för varje dag. En självständig glad liten sak, med massor av charm. Lite mjukare än rivjärnet Blomma.

Jack har utvecklats till en riktig skönhet. Stor och maskulin men ändå vacker på ett mjukt sätt. Jag är kääär. Jack är min ferdinand, lugn och lyhörd och kraaamig, en riktig mjukis fast på ett kungligt sätt. Suck, hur ska det gå?

Troll och Blomma fightas om herraväldet mest hela tiden. Ryter så de börjar hosta när de tar i ordentligt. Såååå farliga! Annars är Troll en liten knähund, vill gärna komma upp och kramas eller hugga en bit av min haka / läpp / näsa eller varför inte leka vampyr och ta ett ordentligt tag i halsen. Rackar troll! Ser ut som ett litet marsvin just nu i ansiktet, blir nog mycket päls på den gossen.

Blomma har lagt sig till med att sätta sig bakom mig när jag står vid diskbänken och skälla uppfodrande. Vaff! -Ge mig mat! Ha ha hon är ljuvlig, mycket hund och vilja i den tösen.

Lillebror är en mjukis, en gosegris med grrr i. Han är också väldigt lyhörd och vill gärna ha kroppskontakt. Kommer direkt när man lockar på honom. Tittar upp och säger, -vad vill du matte? Sockersöt är han forfarande och riktigt snygg i kroppen. Han har mörknat markant senaste veckan, så ibland tar jag fel på honom och Blomma i farten. 

Siri har ont i sitt öga idag. Jag såg inget igår men i morse höll hon ögat stängt. Jag har sköljt och smörjt. Det såg ut som om det var bättre mitt på dagen, men nu vet jag inte. Hon måste ha skadat sig eller fått något i ögat i går som ligger och irriterar. Går det inte över får vi ta en tur till veterinären.   
 

11 april

Jag hinner inte mycket mer än valpar just nu. Och eftersom jag inte har någonstans jag kan ha datasladden i när ungarna är vakna så blir det glest med uppdateringar.

Alla växer och mår bra. Jag vägde gänget härom dagen och då låg de mellan knappa 2100 och 2500 gram. Det skiljer en hel del mellan Lillebror och Jack. De andra låg där mitt emellan på skalan. Lovis sköter matningen på nätterna men lämnar åt mig att mata större delen av dagen. Så där en 3-4 gånger om dagen får de små tutta. Annars säger hon ifrån vänligt men bestämt, att här blir inget just nu. Foder äter de med god aptit och det märks på golvet... både i ena och andra formen, vaknade i natt av att det skvalade!
 Vi har börjat så smått att träna kissning ute genom att så fort de vaknar släpper jag ut dem på altanen. Hälften lyckas göra sina pölar på vägen ut, men alla pölar på andra sidan tröskeln är en vinst.

De senaste dagarna har det varit riktigt kallt och ruggigt så det har blivit bara riktigt korta svängar ut på altanen på baksidan. Men idag kom äntligen solen med lite värme så de kunde gå ut och busa i valphagen. De älskar det verkligen. Lovis ville vara med i hagen idag ända tills de andra tjejerna började busa och ha kul utan henne då ville hon bli utsläppt och busa hon också. De små är ena riktiga tuffingar.  Fast när mamma Lovis varnar lyssnar de direkt, det kan ju vara fara å färde.

Inomhus roar de små sig med att leka flismaskiner. De har upptäckt vedstapeln, som numera inte är en stapel utan en utspridd hög med vedträn. De lyckas med sina små sylvassa gaddar att göra en hel del flis på bara en kort stund och det finns tydligen inget annat som kan roa dem lika mycket. Ja, det är kanske bättre att de gör flis av veden än av möblerna...

Vi försökte oss på att ta ståbilder härom dagen, det blev inte lyckat alls. De ser för dråpliga ut!
Som tur är kommer hjälp i veckan som är betydligt duktigare både på att fota och ställa småparvlar, så jag hoppas att få några fina bilder att lägga ut då. 

Tråkigt nog har jag blivit tvungen att raka ner Lovis vackra öron. Hon har varit lite för duktig med att städa efter valparna när de kissat. Hennes behöng var ständigt blött hur jag än försökte hålla det torrt. Det ledde till våtexem. Enda sättet att bli av med det är att hålla huden torr så jag hade inget annat val. Bli inte förvånade om det dyker upp en bild rätt vad det är på något som liknar en Welsh fast chokladfärgad.

Sonen i valphagen

annandag påsk

Dagen började som vanligt före gryningen med att Askungen dvs jag skurade golven. De små rackartrollen stängdes mot sin vilja ut i hallen med sin mor. Jack fick panik och skrek i högan sky, Blomma blev arg och skrek lika högt, de andra föll in i kören. Men jag var envis.

Hallen är stor nog för både bus och vila och mamma Lovis kan komma undan sina små genom att hoppa upp på kistan. Vanligtvis somnar de små om efter en stund men Jack var otröstlig. Jag fick snällt ta upp honom i famnen och sätta mig bredvid de andra som nu sov sött i korgen. Efter mycket snyftningar kom han till ro och kunde läggas till de andra små. Jag kunde återvända till sängen.

De små har tagit för vana att på sen-natten ligga nedanför min säng på en stor kudde, där de turas om att bli nerknuffade av varandra under protester. Jack tycks kräva mycket närhet fast han är en kavat liten parvel annars.
Andra vändan upp med skurtrasan fick valparna mat. Efter div utsläpp av gammal mat var golvet rent och torrt igen, en liten stund...

Mätta och belåtna busade de en stund och föll sen i sömn, alla utom Lilla Blå. Han frös och ville krypa tätt intill mattes hals och gosa in sig i värmen. Matte höjde värmen på elementet och stoppade in honom i högen av småttingar när han väl somnat. Kissning och utfodring av modell större hundar stog nu på schemat. Att återvända till sängen ytterligare en stund var lockande men nej, ibland är det skönt att ha en stund för sig själv när småtrollen sover.

Helgen har varit full med aktiviteter, med påskfirande och besök av familj och valpspekulanter. Gårdagen avslutades med väldigt god middag i trevligt sällskap hos grannen. Idag får bli en mellandag för att hämta lite krafter. Lovis kan behöva en lugn dag också, även om hon tagit besöken med ro så märks det att det tar på krafterna på båda stora och små.

Jack har hittat bästa kudden

långfredag

Tiden springer iväg och jag har inte hunnit uppdatera, jag lovar att försöka få in nya bilder på småttingarna idag.

De växer och gror de små liven. Det är roligt att se att de är små spontanapportörer. Korgen de sover i börjar fyllas med div leksaker som de har samlat på sig. De skakar livet ur sina byten också när de har fångat dem så instinkterna är det inget fel på.  

Nosarna fungerar som de ska också - fast de inte kan se mig känner de att jag finns där uppe i sängen på morgonen, så de sätter sig och piper eller försöker ta sig upp.

Lovis är ingen lekmamma just nu, hon tar hand om det viktiga, mat och rengöring, leken lämnar hon över till Siri som glatt tagit på sig det jobbet.
Pärlan är övervakare, vill inte vara i närheten av de små monstren men har stenkoll. Valparna hade besök igår och efter någon timme tog Lovis och Siri en sväng ut på tomten. Men Pärlan lämnade oss inte en sekund. Hon intog Lovis position i fotöljen så hon hade koll på vad de okända gjorde med valparna. Jag slutar aldrig facineras av flocken samarbete och vilka olika roller de tar på sig i olika situationer.

29/3 Aprilväder

Valparna är idag 4 veckor.

De går på upptäcktsfärd lite längre bort från lådan för varje gång de är vakna. De har nu tillgång till hela huset när jag har dem under uppsikt. Köket är inte undersökt ännu och inte heller hallen, mer än någon tjuvtitt. En favoritplats att sova på är fårskinnsfällen framför tv:n. De lägger sig där eller går till lådan när de börjar bli trötta. De utvecklas väldigt fort och är nu mer jämna. Blomma utmärker sig inte lika mycket längre, men det går inte att ta fel på hennes hesa skall.

Lovis är trygg med att de vandrar omkring. Siri är gärna med valparna så fort de är vakna. Mamma vill inte leka, det vill Siri och det gillar valparna. Lovis håller koll på lekarna men lägger sig inte i om det inte är nödvändigt. Bara om någon valp är på väg mot Pärlan går hon emellan och styr bort den, lungt och säkert. Pärlan håller sig på sin kant så gott det går, men det märks att hon har fattat att de alla ingår i flocken nu.

Tänder och klor är vassa små redskap och Lovis är inte så förtjust i att mata sina barn längre, hon gör det för att hon inser att hon måste. De är inte så försiktiga de små liven. Vi ökar så sakta på fodret så att magarna ska hinna vänja sig vid det nya. Mumsigt är det och de vill alltid ha mer när det är slut på smakportionen.

Dagen har bjudit på både mulet väder sol, regn och hagel. Det märks att det snart är April. Jag för min del är nöjd så länge det är plussgrader så att snötäcket så sakta försvinner. Riktigt geggigt är det på vägarna här nu och duschen är ett måste för Lovis del när promnaden är avklarad. Om inte overallen är på då räcker det med att bara tassarna i vår nya bäck. Passagen under vår uppfart är tydligen fortfarande blockerad av is så bäcken har bestämt sig för en ny väg. Tvärs över min uppfart, för var dag som går blir den bredare och djupare. Dags att införskaffa en bra spade tror jag och hjälpa bäcken på rätt väg igen.

Vi vill också smaka!

28/3 Släpp fångarna loss det är vår!

Oj oj oj, var jag på fest igår? Det blev nog lite för mycket och för sent eller?...
Nej, just det!
Det är de små terroristerna som hållt mig vaken hela natten så jag är alldeles vimmelkantig!
Hjälp! Hur vänder man på dygnet på små valpar som tycker natten är lattjolajban tid???

Deras mamma envisas med att sova tungt medan de röjer vilt och skriker i högan sky för att de inte kan ta sig förbi kompostgallret. Det låter som om de hamnat i kläm.
Lilla timida Dockan Månstråle har levt rövare och tyckte att man visst kunde gå på upptäcktsfärd mitt i natten. -Hallå, släpp ut mig! 
Gullgossen det lilla Trollet försöker forcera gallret med ren kraft. Som en liten Murbräcka. (Nu förstår jag vad namnet kommer ifrån på morfar Bonos kennel.) Det var faktiskt grannen som sa det när hon var här och kikade på mina små igår.

Blomma har använt sin hesa basröst och skällt och busat till och från hela natten. Hallå där ute, är det någon vaken? Annars ska jag nog väcka er! Det är mörkt här, tänd lampan så jag kan se!

Jack försöker ta sig ut, -Det luktar mat där ute! Ge hit den! Voff voff!

Lilla Blå hänger på buset han med, men är inte riktigt så högljudd som de andra. Men han kan han med, tro inget annat. Morrar farligt när det busas. Grrr jag är jättefarlig! Skutt fram och anfall!

Men ni skulle se dem nu. När jag sitter här med svarta ringar under ögonen.
Som små änglar ligger de i sin valplåda och sover.  Helt utslagna i en hög, åh så ljuvligt söta. De luras de små monstren!

Det är helt underbart att få följa utvecklingen. Det är som om varje gång de vaknar efter en längre stunds sömn, så har de blivit lite säkrare på fötterna, lite modigare, lite mer nyfikna. De visar lite mer av sin personlighet för varje dag. Det går så fort!
 
De små tänderna är inte bara små piggar längre utan riktiga vapen! Jack har fått upp sina bakre tuggtänder helt också och vet precis hur de ska användas, till att gnaga av saker och ting med kraft!
Aj, de är små rovdjur!

Tidningarna används flitigt, fällen får sig en kisspöl då och då men de försöker hålla rent i boet och forcerar kanten på lådan för att ta sig ut när det är dags. Bajsar gör de på tidningen, eller på golvet, det är inte så lätt att träffa alla gånger. 
Gullgossen har ärvt sin mammas sätt att göra sina behov, man ska ranta runt som en tok och snurra en bra stund innan man kan sätta sig till rätta. Det är svårt att missa när det är dags, det är ju bra när det är dags att bli rumsren.  

Jag tror att det är dags att flytta ut de små monstren till hallen. Så att de får större yta när jag måste stänga om dem. Jag trodde att det skulle dröja lite till innan de var så trygga som de är. I går kväll somnade en på fårskinnsfällen framför tv:n, en i knät på sonen och en på fällen utanför lådan och två i lådan. Det är härligt att se hur de blir mer och mer självständiga. 

Lovis har släppt in Siri hos valparna, hon kollar bara extra när jag säger till Siri att vara försiktig. Hon blir lite ivrig ibland, det är ju så skoj med massa små leksaker som rör på sig! De små är kaxiga, de viftar glatt på svansen när hon kommer och försöker bita henne i nosen. Blomma gör riktiga lekinviter och slår med tassen mot Siri som tyvärr tror att hon kan göra likadant. Därav att jag måste lägga mig i. 

De har fått små smakportioner av valpfoder och de älskar det. De blir jättearga och skriker i högan sky när det är slut. Mera mat! Lovis vaktar sin mat mot ungarna, hon kanske tycker de är för små än. de får gärna försöka dia medan hon äter men matskålen ska hon ha för sig själv. Och det är ord och inga visor vill jag lova.

Vi har jobbat hårt med en mjölkstockning i två dagar men nu har den äntligen släppt.  Mycket massage och värme, både hårtork och varma handdukar och så tröja på när vi har gått ut. Valparna vägrade ta tutten men när jag mjölkat ut lapade de glatt i sig mjölken. Nu är allt i sin ordning igen och de äter glatt där också. Skönt! 

Vi har haft påhälsning i natt, jag vet inte vem som varit inne på altanen, men all returplast var utdragen och plasttunnan vält. Gissar att det var en kissemiss, finns många strykarkatter här.

Skön söndag åt er alla!  

Får man göra så där inne?
 

23/3 busdag

Igår tog vi en längre sväng, och njöt fast det var snöoväder. Lovis är inte ett dugg orolig för att vara borta från sina små. Skönt tycker jag eftersom Siri är i en krävande ålder. Lovis kan inte tänka sig att bli lämnad då vi andra går på promenad, hon ska med! Har valparna nyss ätit gör vi oss ingen brådska.

De sover en hel del de små, men när de är vakna är de vakna! Det morras och voffas och klängs på lådkanten. Anfall görs mot både varandra och leksaker. Såå sött! Man får passa på att umgås då det är liv i luckan så att det inte blir små vildhundar.

Lovis uppskattar inte alls det nya livet i luckan. Här ska vara lugn och ro, inte bråka barn! Kliver resolut in i lådan och börjar tvätta de små så att lekarna avbryts, och när mamma kommer så kommer maten, så var den lekstunden slut. Ibland går någon valp som inte är så hungrig sin egen väg men det tillåts inte, då lämnar hon de andra 4 med gapande munnar för att ta sig an den busen som inte följer ordningen. Och så får de andra snällt komma krypande om de vill ha mer mat.

Klorna klipptes för andra gången, vassa som kattklor var dom igen. De små gaddarna börjar ta sig igenom tandköttet och det kliar, mattes fingrar är perfekta att tugga på tycks det. Tidningarna används flitigt även om det händer olyckor på fällen också. Man kan tro det är små vattespridare man föder upp så blött som det blir i lådan under natten. Tvättmaskin och tumlare är kära vänner just nu!

Var hos grannen en sväng och tittade på hennes små Lapska Vallhundsvalpar. Sååå söta, som små vargbarn fast i andra färger förstås. Riktiga små personligheter redan och mycket mer fysiskt utvecklade än mina små fast de är yngre. Facinerande att se hur mycket mera urhund de är. Det är riktigt roligt att ha en kull på andra sidan vägen som är bara några dagar yngre i ålder. Vilket valpliv här ska bli!

Klor klipptes inte bara på valparna utan Lovis fick både klor och tassar ansade och huvudet plockat på det värsta. Pärlan trimmades i förrgår, en halv hund låg på golvet när vi var klara! Siri fick sin svans ansad och huvudet plockat. Aaaaj vad ont det gör, hon är så hår-öm! Det går inte att plocka allt som ska plockas då blir det olidligt tycker hon, men bättre blev det. Hon har otur som är född Sobel och hår-öm, då går det inte att fuska med effilering.

Valparna fick komma ut på golvet en sväng men det uppskattades inte av Lovis, de ska vara i lådan så hon har full koll! Siri ville gärna undersöka en valp som vandrat in under magen på Lovis, en varning kom som inte hörsammades, då tog hon bestämt tag om nosen på Siri. Då ramlade poletten ner hos unga madam. Oj då, bäst att backa lite...

v

Idag gick vi en promenad i regnet, jag gillar att gå i regn, bara det inte blåser kallt och det gjorde det inte. Lovis fick till sitt förtret overall på sig så att vi kunde snabbtorka henne när vi kom hem. Blöt vovve i valplådan är ingen hit! När overallen ska på blir hon inte glad men sen bryr hon sig inte. Hon ser lite kul ut i sin galondräkt och juvret som hänger ut längst bak som på en kossa. Fy matte inte skratta!

När vi kom hem från promenaden hade Siri fortfarande samma mängd energi så jag gick till grannen och lånade med mig Módji hem. Hon är lika ung och yster som Siri, fast större och snabbare. Mycket bra om man vill ha en trött cocker! Det sprang och busade med en av Siris favoritleksaker, en petflaska! Prisvärd hundleksak får man väl säga! Bilder från dagens bus kommer att läggas in... (Massa nya valpbilder har tagits också men det får bli morgondagens projekt att få in allt på sidan). Siri blir lite lätt frustrerad när Módji springer ifrån henne så hon försöker sig på att få fatt i svansen för att lifta lite. Módji är snäll och saktar ner när Siri blir allt för mycket efter. Módji har ett något längre steg kan man väl säga utan att överdriva. Och i djup blötsnö har hon ännu mer förspänt. Skojigt har de och det är guld värt att ha en kompis så nära här ute.

Bakning blev det på eftermiddagen, frukterna började se lite ledsna ut så det blev Äppelkaka och banankaka. Nu ska det bli sängen, de fyrbenta har redan kommit till ro för natten.

20 mars

Dagarna flyger iväg och snart är valparna 3 veckor.

Vaknande av att jag hade små farliga vargar i lådan idag, borta var de pipande marsvinen och kuttrande duvorna. Nu morrades det och skälldes högt och gjordes utfall på närmaste syskon.

Livsfarliga små rovdjur som försökte skrämma varandra. Grrr... Tur de är tandlösa!

Det är så roligt att följa deras utveckling. Blomma är en tuff liten tjej. Ofta först framme när jag sätter mig bredvid lådan. Klättrar orädd upp i min famn när jag sitter i lådan. Skäller också högt och morrar tufft. Akta er här kommer jag!

Månstråle är en liten mammagris. Skriker högt när hon känner hennes doft, hääär är jag mamma! Tycker om att bli smekt, slutar genast pipa då hon får lite extra omsorg. Men hon är också en nyfiken liten tjej, hon är snabbt framme och kollar vad det är om jag har lagt in något nytt i lådan. Och visst kan hon morra och vara farlig hon med.    

Lakritstrollet verkar vara en riktigt cool typ, han tar det mesta med ro. Äter och sover och passar på att provbita på närmaste syskon då det är lekdags. Kanske blir han en sån som tycker om att brottas i stället för att leka "ta fatt". 

Jack är ju en liten äventyrare det har han visat flera gånger. Utforskar saker och ting, provar att bita både i händer och kläder.
 
 Lilla Blå, sockergrynet är också nyfiken och tycker om att bli kelad med, kan också vara farlig och morra. Nu tar jag dig! och hugger tag i närmaste öra.  
Det ska bli kul att se när de blir större och man tittar tillbaka, hur mycket av deras personlighet som har visat sig redan nu.  

Vi har fått hemleverans av mat idag. Det är inte klokt, jag har inte varit uppe i affären en gång på de senaste 4 veckorna. Konstigt att man inte är underligare än vad man är... eller?
Jag skulle ha handlat i veckan, men sköt på det dag för dag, äh jag klarar mig nog... Och sen skulle sonen komma igår och då skulle jag ju ändå hämta honom, så då tänkte jag ta det då. Men han blev sjuk så då blev det inget.  
Syrrans pojkar ville så gärna se om valparna hade öppnat ögonen så då var hon snäll och handlade på samma gång.

På morgonen fick jag gå ut och skotta av taket på lillstugan innan frukost. Jag tog överhänget igår, men i natt hade det rasat och mer hängde över kanten. Jag vågade inte släppa ut hundarna ifall det skulle rasa, de gillar nämligen att krypa in under stugan och smutsa ner sig!
Efter det tog vi en skön promenad i solen. Träffade granne och fick en pratstund, och våra småtöser fick träna på att se varandra men inte få leka. Oj, vad jobbigt!   

Och så fick jag städa lite på tomten, vad som göms i snö kommer upp i tö...
Inte var det några borttappade nycklar direkt...

Jag är väldigt osams med all teknik just nu. Köpte en extern hårddisk som jag la över bilderna på och nu är den stendöd!  Härom dagen försvann alla kanaler på tv:n, 3:an och 5:an är spårlöst försvunna fortfarande. Och kameran vill inte som jag vill! Jag har fångat så många härliga ögonblick som har blivit suddiga.  Åh jag vill ha en systemkamera! Då borde jag väl lyckas med några bilder i alla fall...

En prommis till kanske innan mörkret kommer så är vovvarna nöjda att ligga framför tv:n sen.

Skön kväll!

 
 

Vem e du?

Lugn dag

Såg med förvåning på snön som dalade ner när jag klev ur sängen i morse. Nej, nu får det vara nog...

Som tur var vände vädret och solen kom fram. Vi tog en lång skön promenad. Pärlan har vant sig vid all viltlukt och kan gå lös igen, även om jag har ett koppel släpande på henne. Det fungerar mest psykologiskt från den tiden då vi gick med långlina.
Väldigt skönt att bara behöva hålla i två hundar. Det är lättare också att lära lilltösen hur man får och inte får göra i koppel. Ja, hon borde kunna det vid det här laget men hon är som en yster kalv på grönbete. 

Valparna fick sig en avmaskning idag, väldigt konstigt med en annan konsistens i munnen. Smask, smask och kladd, men ner gick det. Maskade hela flocken på en gång. Lilla äventyraren Jack började den här dagen med att kravla sig ner från fällen (2cm) till tidningen och kissa. Inte illa för en tvåveckors valp! Jag såg honom göra det igår kväll men tänkte att det var en tillfällighet.
Jag vägde förstås valparna innan avmaskning, de ligger alla runt 1 kilo. Vikterna ska läggas in på resp. valpsida. Det går i en rasande fart. Alla de små går på upptäcktsfärd i lådan. Blomma har varit framme och försökt ta sig över kanten och likaså Månstråle. Knoen är nöjd med att ligga och busa med de andra och provbita lite på dem. Troll var hungrig idag och protesterade högljutt när mamma inte kom på en gång!
De tittar intresserat på mig när jag kommer och pratar med dem, så kommer de fram och ska lukta och smaka. De är ljuvliga!

Till kvällen blir det klickerträning. Igår kväll rotade jag fram klickern och körde ett pass med varje hund. Pärlan tog jag fram targeten till också och fast det var så länge sedan kom hon ihåg allt. Och oj, vad kul hon tyckte att det var!  Lovis körde jag lite kommandon på med klicker innan jag började med target. Hon fattade snabbt galoppen.
Siri fick jag klicka in, hon har inte hållt på förut mer än någon enstaka gång då hon var liten.
Hon gjorde som hon brukar, klagade högljudt på att hon inte fick godiset direkt.
Men sen fattade hon och då var det skoj. Jag ökade utmaningen genom att ha godisskålen stående så att hon kunde nå den, men hon försökte bara en gång.

Problemet med tre stycken träningssugna hundar är att hälften av tiden går åt att ge dem som inte tränar kommandon och träna passivitet samtidigt. Igår hade jag inte lust med det, det blir så rörigt. Så jag satte helt sonika den som var på tur på köksbordet och tränade där!
Alla sätt är bra utom de dåliga...


Jack vilar efter äventyren på mammas arm.

Bus före maten!

16 mars, flygande start

Det händer grejer för varje timme nu. Valparna blir mer och mer aktiva, även om det är korta stunder.

Vaknade efter en god natts sömn (den första på 3 veckor med flera timmars sömn i sträck, jippie!) av valp pip och sen att Lovis morrade åt Siri och så pang! Rök de ihop. Flygande start kan man kalla det!

Siri skulle in och kolla valpen som hamnat på golvet utanför lådan. Det var Jack äventyraren som klättrat över kanten. Siri backade inte utan svarade upp så matte fick börja morgonen med att ta fram den djupa basrösten och tala om för flicksnärtan vem som hade rätt! Tonåringar!

Jag märkte att valparna hörde den högljudda diskussionen mellan mor och moster. Så nu börjar hörseln komma. Jag satte kompostgaller för valplådan innan vi gjorde oss klara för att gå ut. (nu är det fixat med högre kant)

Vi började dagen med en skön promenad i solen.
Siri fick korta tyglar även där för att gå ner i varv lite, och tillslut gick hon lungt och fint istället för att fara fram som en skottspole.
Maten serveras inte i skål när det finns så mycket överskottsenergi, utan kastas ut på tomten för att letas upp. Det är inte lätt att få småsyskon!
Kaffet avnjöts i solen och sen var planen att bada och trimma Pärlan men då tog batteriet slut, inte i maskinen utan i matte.

Mycket mer blev inte gjort den här dagen i alla fall inte i nyttoväg.

På kvällskvisten rök tjejerna ihop alla tre!

Pärlan höll på att larma stup i kvarten i hallen att det var något där ute och Siri hängde på. Lovis sprang dit i omgångar för att kolla.

Förmodligen gick Lovis fram till korgen Pärlan gjort till sin efter valparna kommit, och kollade in benet hon har där. Då morrade hon och Lovis svarade, sen la Siri sig i och så small det.

Pärlan fick burarrest en stund för att lugna sig (jag stänger aldrig in hundarna i buren annars) Siri fick jag tag i nackskinnet på (tur att hon har stor kostym Åsa). Det blev lugnt på en gång, men jag är inte van att de kurrar över huvud taget. Lite morr brukar räcka. Men med två hormonstinna tikar och en tjurskalle är det väl lätt hänt.

Det är klart att det blir rotation i rollerna i flocken när det kommer valpar, det är ju en stor sak. Pärlan har redan tagit ett steg ner i och med att Lovis var dräktig. Jag tror att hon tyckte det var rätt skönt för hon är egentligen för osäker för att vara ledare, då passar Lovis mycket bättre. Men benen släpper hon inte frivilligt!

Siri vill passa på att kliva upp ett steg men då får hon nog vara lite smidigare i tillväga gångs sättet (skrivet man det så eller är det ett ord?)

Nåja nu är lugnet tilbaka i stugan och vi ska köra lite hjärngympa så att de blir för trötta för att fundera på annat.

Jag har plockat fram valparnas egna sidor så att de syns direkt i huvudmenyn. Jag är inte nöjd med upplägget på sidorna men har inte kommit på riktigt hur jag ska lösa det så det får vara så länge.

Åh, så har jag pratat med min älskade unge på Skype idag! Helt underbart att höra hennes röst efter 5 veckor! Men hon har gått och blivit norska tror jag...
Med bara norsktalande och engelsktalande runt omkring sig har hon fallit in i norska melodin. Så sött!
Förutom en tillfällig elak magsjuka är allt bra med tösen. Åh, jag längtar tills hon kommer hem!

Skön kväll!

Försten till tutten vinner!

2 veckor

Idag är valparna 2 veckor. Jag vet att jag är tjatig men, oj vad fort det går!

Alla valpar har nu öppnat sina ögon, de är bara helt bedårande med sina blå små pärlögon!
Jag kan inte se mig mätt.

Vi har klippt de små vassa kattklorna idag så Lovis slipper bli klöst. De små somnade i mitt knä en och en när jag höll på. Det bevisar att de är trygga med min doft. Det gjorde tydligen inte saken sämre att jag just tagit i köttbullar, alla var väldigt intresserade av mina händer.

Just när jag sitter här försökte Jack klättra ur lådan. Undrar om han skulle leta efter mamma? Tur att jag satt här annars hade han hamnat på golvet. Dags att höja kanten på Lovis ingång.

Han var tydligen hungrig för nu smaskas det nöjt i lådan. Smart liten kille!

Har bestämt att den andra svarta pojken får heta Troll, han är ju ett Lakritstroll.  Jag satt med honom i mitt knä när jag döpte honom och han gav genast tillbaka genom att döpa mig - med kiss!

Lovis går till lådan och ger valparna en slurk, tvättar dem och går ut och lägger sig så att hon har lådan under uppsikt. Är det någon som ropar går hon dit och kollar för att se om allt är som det ska. Annars vilar hon helst utanför så hon får vara ifred en stund. Det är ett tufft jobb att vara mamma.

Siri har lekt med grannhunden idag. Lika spännande som förra gången var det att hälsa på hos dem. Skönt för henne att göra av med lite energi. Módji blev alldeles till sig när vi kom. Jippie! Lekdags!
 
I morse åkte Siri på däng av Lovis igen. Hon struttade in i valphagen trots varningar och då small det, och hon svarade! Då fick matte kliva in och tala om för tonårstösen vem som hade rätt! Hon är i den fasen i livet då man tror sig vara odödlig. Lite fostran sitter inte helt fel då.

Gäsp!

...Lugn över Ekskogen

Så har helgen kommit och gått och lugnet har sänkt sig över stugan. Det som skulle vara en lugn helg blev ändå ganska hektisk.
Solen har varit på besök hela helgen även om söndagen blev en riktigt kylig dag med nordanvind.

Mamma och pappa kom och grattade och hade med sig ett mycket saknat fönsterbläck. Det finns nämligen inget på utbyggnaden, så när det droppar från taket rinner det rakt in i fönsterfodret. Mer blöta i den redan fuktskadade väggen känns inte som en bra idé.

Min bror med familj kom på en snabbfika på lördagen och passade på att hämta bilen för att ställa den i garage. (Jo, jag har ett men det är FULLT!!!) Det känns onödigt att bromsar och dyl. står och rostar, så det var bra.

Lena och Uffe skulle en sväng till landet och titta till så de hade vägarna förbi. Vi passade på att ta en promenad med Siri och Pärlan i vintersolen. Siri har överskottsenergi så hon blev jätteglad när vi fick besök. Lovis ville också följa med men hon fick stanna hemma med sonen.  

Min syster och hennes familj kom på en snabbfika och tog med sig sonen upp till bussen så slapp jag lämna Lovis och valparna på ytterligare ett par dagar.

Tack alla för fina presenter och vackra blommor!

Mycket handsprit gick det åt! Även om det inte skulle klappas på valparna i någon stor utsträckning så känns det säkrast så.

Jag har jättedåligt samvete för att det blev så rörigt när Lovis är så nybliven mamma. Som tur är så litar hon på att jag styr och ställer så att hon inte behöver oroa sig. Det är en stor nackdel med bara ett rum i huset, men känner jag Lovis rätt skulle hon inte nöja sig med att ligga i ett annat rum. Då skulle jag få sitta där jag också. Hon är som nöjdast när jag sitter vid datorn, straxt intill valplådan.

Valparna har börjat gå på upptäcktsfärd i större utsträckning, de känner och luktar sig fram. Som små mullvadar ser de ut!  Snart är det dags att sätta för en skiva, så att inte valparna klättrar ur av misstag.

När jag sätter mig i lådan kommer de fram och nosar på mig och precis som småbarn försöker de smaka på händer och kläder och fällen undersöks den med. Man märker också att de känner igen min lukt, de blir lugna av beröring.

Igår kväll hade lilla blå pojken börjat öppna ena ögat, en liten glimt syntes. Idag har Månstråle, (jag vet att det är knasigt namn, men hon är en liten Månstråle. Hon får väl ha det som andranamn när jag väl kommit på något bra namn. Maja fastnade inte riktigt.) i alla fall -Idag har Månstråle öppnat sina ögon och även Jack. Sonen har döpt den mindre av de svarta pojkarna till Jack. Den större pojken har inte fått något bra namn ännu så han heter just nu Gullgossen, (han är märkt med guldfärg så att jag lätt kan se skillnad på pojkarna utan att störa dem).

Sonen hjälpte mig att hålla när jag skulle ta 2 veckorsbilder, det är ju egentligen den 15:e men då är jag ensam och det är lite krångligt då. Alla valpar utom lilla Jack fick hyfsat bra bilder, men hans blev suddiga, och jag ville inte störa igen så det får vara så. Bilderna finns på respektive valps sidor.

Tjejerna och jag tog en kvällspromenad och rensade lungorna, Arg-schäfern som den kallas av grannen, förde ett jäkla liv när vi gick förbi. Lite olustigt är det eftersom den kommit utfarande efter hennes hundar då hon gått förbi.

Nu är det bara kvällsvällingen kvar innan vi nattar in.


11/3 från kräldjur till stapplande

Tiden går fort och valparna är redan 11 dagar!
Igår började de små ta sig fram genom att halvt krypa halvt gå på krumma, små skakiga ben. Det ser för underbart ut!

 Jag försökte mig på att märka de svarta små häromdagen, men det syns dåligt.

Nu kan jag skilja tösen från pojkarna i black army, hon har sackat efter bröderna broiler  och är av en mycket nättare modell. Blomma, den blå tiken har dragit iväg och blivit lika stor som de andra, men Lilla blå gossen är fortfarande modellen mindre. Lilla, lilla, lillebror.

Idag började vi inte dagen med en promenad, utan jag satte mig och rakade tuttarna på Lovis igen, det var inte lätt att hitta de små längre.  Sedan tog jag Siris tassar och klor och klippte ner. Hennes öron satt jag med en halvtimme i går kväll efter bus i kramsnö med grannens Lapska tös.
De har jätteskoj! Siri tyckte det var riktigt spännande att vara på deras tomt och leka, massa nytt att undersöka.
Pärlan gjorde sig så lite hon kunde och låtsades helt osynlig när klosaxen kom fram. Ha, ha, fast hon somnar efter en stund när man väl håller på, så måste hon börja med att komma krypandes och skaka i hela kroppen, sååå läskigt är det. Jag tar henne på eftermiddagen, skulle behöva klippa ner en hel del också, pälsen växer som ogräs på svarta madam.

Tvättmaskinen går varm, en fäll i lådan en i maskinen, dagarna i ända. Nu låter de inte bara som marsvin längre utan luktar som det också! Fällen blir kissig fort nu fast Lovis är jätteduktig på att städa.

Städa gjorde jag igår, skönt att vakna när det är rent för en gångs skull. Knappt hinner man ställa undan dammsugaren förän det är hår och skräp över hela golvet.

Solen lyser med sin frånvaro idag, men kanske den är på väg att bryta igenom...



Lya på tomten

Är bara tvungen att berätta om lyan jag hittat idag på tomten! 
Hundarna har kommit in jordiga den senaste tiden, jag trodde att det var från jorden under lillstugan. Där är det nämligen en upptrampad stig in under.
Men idag upptäckte jag av en slump att de har grävt ut en lya under en gammal stympad gran i backen.
Lyan är stor, alla vovvarna får plats utan problem. Undrar om Lovis hade tänkt lägga sina valpar där?

Underbart smulig moränjord och snö är en kul kombination = geggamojja på golvet inne!
Lovis har blivit tvungen att duscha 2 gånger för att kunna gå in till valparna igen. 

Fler bilder i albumet

9 mars

Har varit urusel på att uppdatera...

Tänk att de redan har gått en vecka! Valparna växer och gror. Tjocka som små minigrisar!

Det trots att Lovis verkar ha lite mjölk, men det verkar som det är ren grädde!

Hon är som vanligt kinkig med maten, men jag har varit envis som synden så trots digivning har hon lagt på sig lite. Skönt! Hon har ju lätt för att bli ett spjälstaket annars. Var lite orolig att jag skulle bli tvungen att stödmata ett tag.

Lovis vaktar som aldrig förr. Hon skäller ut grannens Lapska fast hon vet mycket väl att dom bor där och inte kommer hit. Men det är bäst att vara tydlig verkar hon tycka.

Siri har kommit på en kul lek, om hon skäller till och varnar får hon Lovis att flyga upp ur lådan och ut i hallen stormskällande. Jag kan riktigt se hur Siri ler där hon studsar fram brevid henne. Hon är en riktig rackarunge och terrorist!

Nyfikenheten håller i sig, ett par gånger har hon fått nosa på bebisarna för Lovis men det finns gränser. Härom dagen åkte hon på pisk för första gången och det var befogat. Hon fortsatte in mot lådan fast Lovis varnade flera gånger. Tror ni att hon vek undan? Nehej inte hon inte! Hon backade ut en halvmeter utanför staketet efteråt och stannade där precis som om inget hänt och viftade lite på svansen.

Pärlan tar sig bara en sväng innanför gallret för att se om det finns några bortglömda matrester på golvet. Annars har hon gjort bädden i hallen till sin och där ligger hon och surar som en gammal tant. Ute är hon glad som en lärka. Lovis vill gärna vara ute i solen och hon har fått följa med på korta svängar runt kvarteret. Nu sover valparna längre efter varje måltid. När vi kommer hem går hon in och kollar att det är tyst i lådan och sen går hon ut igen.

Hon är trygg och det är jätteskönt.

När Tobie kom hem första gången efter valpning, då var de bara ett dygn gamla, så sprang hon glatt och hämtade ett gosedjur och hälsade lika glatt som vanligt (dvs viftar med hela rumpan och piskar med svansen så man får blåmärken) och sen sprang hon in och skulle visa sina ungar. Och så gjorde hon också när min syster kom. -Titta vilka fina ungar jag har!

Det märks att Siri och Pärlan är rastlösa, speciellt Siri. Hon har ju fullt med energi. Vi har lånat grannens Lapska som är jämnårig ett par gånger så hon får springa ordentligt. Jag försöker träna lite konster inomhus också, så de får använda huvudet. Då kommer Lovis direkt, Åh jag vill också vara med!

Försökte mig på att ta enveckas bilder igår, men dom blev gräsliga. Det är inte så lätt att hålla och fota samtidigt. Som min kära vän sa -Är det du som stryper dom på bilden?!

Jag försökte lägga dom en och en på ett täcke men de vred sig som ormar så det blev inte heller bra. Jag la ut dom i alla fall, bättre än inget kanske. Jag får ta bättre bilder när jag har hjälp nästa gång.

Ungarna har fått tillfälliga namn. De kommer förmodligen att ändras när man ser personligheterna bättre, men det är inte så kul med "svart pojke nr 2" .

En av töserna kommer troligtvis att stanna men jag vet inte vem av dem än. Just nu tillhör mitt hjärta "griseknoen" han är minst och sååå söt! Det är de ju förstås allihopa, men han har en riktigt fin teckning i sitt nätta lilla ansikte. Både han och Blomma har korta kompakta kroppar som små minigrisar.

Ljuden har gått från marsvinspip till måsskrik och något som liknar skällande. det är helt underbart att följa utvecklingen.
Lite mer sömn skulle inte skada för egen del, men är man lättväckt hönsmamma så är man.

Åh en sak till, DET ÄR VÅR!
Trots meterhöga snövallar, närmast fjäll på vissa ställen, är det faktiskt vår. Fåglarna sjunger och solen skiner. Visst är det UNDERBART! 
 

Griseknoen

3/3 Rapport från valplådan

Valparna är nu inne på sitt tredje dygn. Lovis sköter dem perfekt. Tvättar och tvättar och ser till att alla nöjda. De små växer och blir rundare, skönt! Jag var lite rädd första dagen att de skulle hinna tappa vikt innan mjölken kom igång, men det har gått bra. Det var bara den lilla blå tösen som tappade 8 gram första dygnet, de andra gick upp. Jag ska väga igen idag, men man kan se med blotta ögat att de lägger på sig allihop. Den blå pojken var minst vid födseln, men är nu rund och go han också. "Black army" är alltid först framme och tar för sig, ligger gärna tillsammans i färgordning.  Blanka är de allihop så man nästan kan spegla sig i dem.

Jag har tänkt att göra egna sidor till valparna så småning om så ni kan se hur de växer och utvecklas. Jag ska försöka hinna med en gemensam valpsida idag.

De andra vovvarna då?
Ja, Siri är väldigt missnöjd och går omkring och piper. Hon vill också vara med valparna i lådan. Är så nyfiken, och till råga på allt så sitter matte bakom staketet också! Gud vad livet är orättvist! 

Pärlan är ju lite speciell...
Jag märker att hon njuter av att slippa konkurensen med Lovis. Visst är det konstigt!? Hon verkar nöjd med att Lovis ligger "bakom galler". har tagit tillbaka sin plats vid köksbordet. Fast när Lovis kommer ut så går svansen, och hon luktar intresserat på henne. Hon har bara gått fram mot staketen (som är en bra bit från lådan) en gång, och då tog Lovis fram basrösten så det har hon inte gjort om. Siri däremot blir gärna morrad åt bara hon hinner ta sig en tjyvtitt!  

Jag har ju inget eget valprum så jag har ställt lådan i en hörna, halva lådan har tak, och sen satt kompostgaller runt så att Lovis kan ligga på golvet utanför. Gallret har jag täckt med filt så hon är skyddad från insyn, men har en bit där hon kan titta ut. Hon verkar fullt nöjd med arrangemanget. Jag har min dator i hennes hörna så hon får sällskap. Hon äter (jippie!) bara i lådan, ligger som en prinsessa och väntar på att matte ska komma med maten. Hon vägrade ju att äta något som helst foder ett tag men jag har blött det och blandat med köttfärs och äggula eller välling. Först bara lite foder, sen allt mer. Rent foder vägrar hon forfarande ätt äta. Ja, det är inte för inte hon kallas fröken kräsen. Idag visade hon ett gott tecken;
Hon brukar i vanliga fall lämna mat i skålen och då smyger alltid Pärlan fram och glufsar i sig, vilket hon inte får. Då skäller Lovis alltid. -Mamma, kolla vad hon gör!!!
Idag hörde hon när Pärlan tog av Siris mat och då skällde hon, -Mamma hör du!? Ha ha hon är rolig, ska bara skvallra vill inte ha maten själv.

Ha en skön dag i solen!

De små blå gömmer sig i värmen under Lovis ben.

Dag 60

Fröken kräsen vill inte äta...

Som sagt har fröken kräsen varit lite si och så i magen, den senaste tiden. Jag har försökt få henne att äta ID-foder men fröken bara vänder bort huvudet. Stoppar man in en kula i munnen så spottar hon ut den. Blött eller torrt spelar ingen roll, med eller utan buljong, samma sak.
Kyckling och ris är det enda som behagar damen och nu försöker hon slippa ifrån riset och bara äta kycklingen... Varierar med fisk, samma sak där, det är mest fisken som slinker ner. De andra står bredvid och erbjuder sig villigt att hjälpa till och tömma skålen.

Var och bunkrade mat häromdagen så att jag ska slippa lämna henne de sista dagarna. men idag fick jag ge upp min fisk, den blev hundmat. Det slutar väl med att man sitter här och knaprar kulor själv i stället!

Har tempat fröken de senaste dagarna och det ligger runt 37,5 som mest 38 grader.

Igår när jag skulle lyfta upp henne på trimbordet så blev jag blöt i handen. Det visade sig att hon fått de geléaktiga flytningarna som ska förbereda livmodern för valpning.
Natten har varit lugn med någon kissning och en hel del bäddande. Hon går till valplådan och bäddar så det bådar gott för att hon ska vilja valpa där.

Klippte ner pälsen på magen igår, runt tuttarna så de små slipper hår i maten. 

Jag vill inte raka henne så att hon blir stickig, en 3 mm blev kvar. Hon låg som en liten valross på rygg och sov under tiden.

Idag har vi gått runt kvarteret, hon pinnar på och är längst fram som vanligt. Jag har bytt till sele så att hon slipper kopplet mellan benen. Kan det bero på den ständiga nosen i backen att cockern alltid får kopplet mellan benen?!

Idag är det ett bäddande, hon ligger ömsom i valplådan ömsom på det svala golvet.

Väntan...

23 feb

..... vad tiden rinner iväg!

I fredags byggde jag en valplåda, kanske inte världens snyggaste men funktionell.

Lite "jobbat på egen hand märken" på händerna efteråt men det var det värt. Tack Åsa för tipsen. Åkte upp till bussen och hämtade sonen vid femtiden och handlade. Gjorde middag och vid åtta bar det av upp igen för att ta bussen och åka till Södertälje, för att vara med på Cocker klubbens avelskonferens. Det var ganska mycket kaos pga vädret med inställda tåg, men jag hade tur och var framme vid kvart över tio.

Konferensen var jättebra, ämnet var genetik och matadoravel. Väldigt intressant föreläsning och givande diskussioner efteråt. På kvällen var det trerätters middag och Cocker of Cockers show. Domare var Sheila Ewan från Skottland. Det var roligt att för en gångs skull sitta nära och ha tid att bara titta på hur domaren dömde de olika hundarna. Till slut kunde man gissa vilken hund hon skulle dömma till fördel för. Roligt att se att hon visste precis vad hon var ute efter hos hundarna. Vi hade jättetrevligt och jag måste verkligen tacka styrelsen för en surperbra genomförd dag!

På söndagen var det årsmöte, det drog ut lite på tiden och jag var tvungen att gå innan sista frågan var klar, för att få skjuts en bit på vägen. Genomtrött som man var efter en helhelg var det guld. Vägen hem var ett äventyr med min lilla bil, än slank hon hit och än slank hon dit, men som tur var inte ner i diket!
Väl hemma hos mina fyrbenta igen hann vi med en fika innan sonen åkte med pappa till stan igen. Tur att det snart är sportlov så jag får rå om honom lite.

Sov länge på måndagen var bara uppe och kissade hundarna och gav dem mat sen gick jag och la mig igen. Tog en kortare sväng i skogen. Med tanke på all nysnö ville jag inte gå för långt med Lovis. Hon fick kämpa hårt ändå för att ta sig fram på sina små stubbar till ben, magen är STOR nu.

Siri är rastlös, jag har nog varit bortskämd med att Lovis har hjälpt till med att göra av med lillans energi. Men nu är hon ointresserad av att leka och då vet Siri inte riktigt vad hon ska ta sig till. Vi spelade lite spel, Nina Ottoson´s aktivering spel, och jag passade på att träna passivitet med Siri. Det är jobbigt när man är full av myror i kroppen!

Tog fram trimbordet på eftermiddan och klippte ner Lovis alla behäng. Det blev en hel nallebjörn på golvet och nu ser hon ut som Ior i Nalle Puh. Kokade kyckling och ris, gjorde välling och stekte pannkakor till lilla mamsen. Det är inte lång tid kvar och hon skulle verkligen behöva gå upp lite till innan det är dags.

Men vilka korta ben du har Ior! -Jamen, jag sitter ju ner ser du väl?

nattsudd

Lovis och jag var "uppe" i natt och gosade. Hon hade svårt att sova och då hjälper det henne att slappna av om jag mjukt masserar hennes mage. Den är väldigt spänd nu, och hon börjar anta formen av en get. Kände jag inte helt fel, så var det 4 små vänner vakna i natt och levde om där inne i magen. Inte lätt att sova då inte!
Vi tog en tur i skogen idag igen, hon lunkar på och njuter av att gå lös. Idag var aptiten tillbaka igen, skönt. Siri och jag var ute och skrotade på tomten efter promenaden. Hon gillar att vara med och hjälpa till med att slita i skoveln när man skottar eller varför inte hjälpa till att bära stegen? Mata fåglarna är också en favorit. 
Syrran kom idag med diverse material till valplådan som vi köpte igår. Siri hjälpte till att bära upp botteskivan också. Just nu har hon tagit plats i hörnet där valplådan ska stå, på den stora mjuka fällen som ligger där. 
Jag har möblerat om för att få en väl avskiljd plats till Lovis som går att stänga för ordentligt. Lite krångligt är det ju när man bara har ett rum, men jag tror det blir bra.  
Tur att mina tjejer är vana vid att jag släpar runt möblerna, de lyfter knappt ett ögonlock, så det är ingen fara att Lovis skulle bli orolig.

Tog några nya bilder på magen men den syns knappt för all päls. I morgon får det nog bli trimning så det är klart innan det blir för jobbigt för henne att stå.

Nej, matte fota inte!

och så en bild på ryggtavlan...

Vart tar tiden vägen?

Dagarna bara rasar iväg!
I morgon går Lovis in i vecka 8. I natt fick jag känna en av hennes valpar slå flera kullerbyttor! Det var otroligt häftigt, nästan som när man själv var gravid. Det blir liksom ännu mera verkligt att det finns små liv där inne!

Vi tog en längre sväng i skogen idag. Lovis tuffade på rätt bra, så vi gick en extra sväng och kom ut ur skogen där vi gick in. Bara ett litet problem. När vi gick in var det 3 hundar nu var det bara 2!  
Siri smet bakom ryggen på mig precis innan jag skulle koppla upp henne. Jag kände på mig att hon inte var kvar i skogen så jag gick förbi granntomten och lämnade in de andra hundarna på vår tomt.
Sen gick jag tillbaka och vad får jag se? En liten skitunge (ja, Siri) som springer runt på tomten tvärs över där vi gått ut ur skogen. Tror ni att hon kommer när jag ropar?
 Nej, just det är man tonåring så är man...
la la la la la... du kan inte ta mig!
 

(Fula ord censureras härmed....)
UNGE! Kom hit!
-Nä, jag ska kolla uppe vid huset först!
Ja, så kom hon till slut, efter ett ärevarv!
Hm, tur att det är en liten väg, men det finns faktiskt bilar här med! Den ungen ger mig gråa hår och njuter av det.



Vatten & snö

Vattenskada

Gårdagen tillbringades med att tömma källaren då vattnet droppade från taket. Väggarna hade över natten fått kvadratmeter-stora fuktfläckar. En hel del snö skottades också under dagen för att det skulle gå att ställa upp stegar mot taket. Vid middagstid var jag trött i hela kroppen och färdig att somna.

Vi åttatiden på kvällen kom min bror och min son och hans pappa med utrustning. Säkerhetssele och strålkastare. Vad skulle jag göra utan er?!
En extra lång stege lånades utav grannen. (tack)

Tre timmar senare var taket på framsidan renskottat och det tjocka lagret med is borthackat både från tak och hängränna. På framsidan av huset såg det ut som om man tippat ett lastbilsflak fullt med snö och isklumpar!

Vi borrade hål i skivan i taket på källaren så att vattnet som samlats där kunde rinna ut. Skvaaal...

Hundarna satt på första parkett och tittade på oss genom fönstret medan snön yrde.
 v

Vaknade trött och ledbruten, undrar hur killarna mådde?!
Dagen har gått åt till att skotta, vad som känns som tonvis med snö och ändå har jag massor kvar!  
Jag har också rivit tak och väggar som var fulla av fukt så att det kan torka. Jag tror att golvet dvs taket i källaren kan torka ur, det är nog värre med väggen. Ytterpanelen kommer att behöva rivas och isoleringen bytas, jag hoppas att det ska räcka.

Taket hade jag planerat att lägga om, men nu ser vi att det krävs en ombyggnad också. En gång i tiden gjordes en inbyggnad av dåvarade veranda, och det är alldeles för lite plats för isolering mellan inner- och yttertak, all värme läcker ut. Troligtvis har vattnet vandrat på isen som bildats på taket in under plåtarna.

Hundarna har gjort mig sällskap större delen av dagen när jag skottat. Siri har stjälpt till som vanligt.  När jag ramlade ner i snömassorna, det är rätt djupt på vissa ställen, kom Pärlan och Lovis som raketer och överföll med pussar. Kul lek matte!

Efter en dusch föll jag ihop i fotöljen men blev uppjagad av en tiggande tjockmage hela tiden. Maaat matte, nåt gott matte! Hungrig matte! Sugen på nåt gott igen matte! Men när det bjuds på större portioner äter hon inte upp. Lite och ofta redan, undrar hur det ska bli sista veckorna???

Skogspromenad 10 feb

Igår var en heldag med långrunda i skogen på förmiddagen. På eftermiddagen åkte jag till syrran och lämnade vovvarna. Passade på att handla på vägen. Åkte in till stan och gick på Sthlms cockers årsmöte. Det blev ett väldigt långt möte, men det känns som om resultatet blev bra. Stackars Lena blev magsjuk och gick hem. Hoppas det inte blir en epedemi, roligare saker kan man ha för sig.
Var hemma klockan tolv.  Sov dåligt och kände mig som om jag blivit rammad av en buss när jag vaknade.

v

Idag tog vi "mopperundan" precis som igår, fast det tog lite längre tid idag.  Någonstans i skogen står en gammal moppe därför kallas den så. Skogen är en riktig trollskog. När min granne med de lapska flyttade hit, var hon så smart att hon gick ut med sprayburk och kompass och märkte träden så att man hittar hem igen. Jätte bra!
 Det är så vackert i skogen och all snö gör att hundarna håller sig där jag är. Underbart!  Det är så mycket snö att rådjuren inte ger sig ut där, vilket underlättar en hel del.


Mindre roligt är att jag upptäckte att jag har en vattenskada. Hur stor den är vet jag inte än men det ser verkligen inte bra ut. Hur det ska gå när all snö smälter vågar jag inte tänka på. Suck... Livet är fullt med överaskningar!

Dottern rapporterar från Vietnam att hon stortrivs! Idag har de en kaktävling i staden Hoi an, som de ska vara med i, där olika lag tävlar i bakning till de fattiga.
 De har runt 35 grader och har pool där de bor och så har de sandstranden i närheten. Stackars barn!
Nu sätter pluggandet igång och hon har bestämt sig för att även läsa vietnamesiska, hon har fått tips om ett barnhem som hon ska kontakta för frivilligarbete.
I helgen firir de nyår så staden är smyckad med lyktor och blommor. Det blir nog en upplevelse.

Avslutar för idag med ett kort på min vackra Siri som simmande tar sig fram genom snön. 
 

8 feb

Har trimmat Lovis och tagit lite bilder.

Så trött, så trött...

SOOOL över Ekskogen!

Vaknade med ljuset idag, finns det något bättre?!
Kissade hundarna och gav dem mat, varken Lovis eller Siri ville ha. Tog en dusch och en kopp te innan vi gick på promenad.
-13 grader och hög blå himmel, det bet i kinderna och knarrade under skorna medan fåglarna sjöng vårsånger. Underbart!

Vi gick en ordentlig vända och snövallarna dammsögs efter spännande dofter.
Idag blir det en lätt trimmning av lilla chokladmamman, jag väntar med att klippa ner henne till det närmar sig dagen D.

v
Igår var det också en strålande vacker dag, då var det verkligen vårväder. det droppade och rann lite var stans. Hundarna stornjöt, Pärlan låg och rullade på rygg i solen på uppfarten. Vi fick sällskap av min systerdotter och hennes pudel Molle. Så kom grannen med sina lapska och hennes yngsta fick vara med och leka. Siri och Modji hade jättekul. Lite för skoj när jag skulle släppa in Modji, då passade Molle och Siri på att smita ut och det tog en stund att valla in dom igen. Siri trodde nog att hon inte skulle få leka mer med Modji om hon gick in.

På eftermiddagen rakade jag ner Molle som var en vildvuxen trasselsudd. Nu är han en liten sammetslen tunnis och det blir täcke ett tag framöver.

Syrran hade köpt grejer så vi gjorde semlor till fikat. Mums!

Hemma igen

Så har vi varit på resande tass igen.
 Åkte till stan i onsdags för att träffa dottern och inhandla diverse nödvändigheter som hon behövde inför resan. Mamma var gullig och tog hand om hundarna så jag slapp dra runt på dom. Jag passade på att äta middag med sonen på kvällen.

På torsdagen vaknade jag med kramp i magen, jag vet att det oftast går över på ett par timmar men när man inte ens kan stå rak är det inte mycket tröst. Halva dagen gick bort men sen åkte jag till Kelly och hjälpte henne att gå igenom så att hon hade fått med allt viktigt. Packat hade hon gjort redan med hjälp av kompisarna.

På kvällen hade vi middag hos mamma & pappa, som passade på att fira sonen också som fyllde år dagen efter.  På fredagen hämtade Kelly och hennes pappa upp mig, så åkte vi till Arlanda. Vi fixade allt som behövdes och sen åt vi lunch. När Kelly gick igenom passkontrollen stog vi kvar och väntade för att se att hon kom igenom, då himlade hon med ögonen och vinkade -hej då! Löljiga föräldrar som oroar sig!

På vägen hem shoppade jag massa kläder till sonen och en ny skolväska. Vi tog en fika hos mamma när vi hämtade mina saker och vovvarna, sen åkte vi och köpte Thai-mat och tårta. Tänk att minstingen redan är 16 år! Det är ju inte klokt! Grattis hjärtat!

Vi tog kvällsbussen hem, vovvarna låg på ryggan och i mitt knä. Vi var alla jättetrötta. 
Det blev en pärs att skrapa fram bilen under all snö och is, och på hemvägen var jag tvungen att stanna för att det isade igen på insidan. Vägen har nog aldrig varit så dålig! Det tog sin tid och sen när jag kom hem var det bara ställa bilen på gatan och hämta skyffeln. Det hade kommit mellan 2 & 3 dm snö och så var det ju förstås en vall efter plogbilen. Jag skottade bara precis så att det gick att ställa in bilen. Lovis fick kvällsmat och sen bäddade vi ner oss efter en lång dag.

Idag sov vi länge. Jag skottade ett par timmar på fm fick som vanligt "hjälp" av Siri. Hon sliter och drar i skoveln så man får ta i extra mycket för att komma dit man vill. Hon tycker nog jag behöver träna.
Åt lunch och lyckades fixa internet igen. 
Thank God! 
Efter lunch och lite surfning gick vi ut och skottade resten. Tung blöt snö -usch! det är bättre när det är lite kallare. Även om jag gillar att vi har riktig vinter för en gångs skull längtar jag ändå till våren. Var bara tvungen att tjyvstarta.

Väntar nu på att få höra att Kelly kommit fram ordentligt.
 

Snöbollskrig

En underbar dag!

Vi tog en sväng på sjön, gick i grannens fotspår som just kom därifrån. Sen fortsatte vi en stund i skogen men det var för tungt. Jag sjönk ner till rumpan på vissa ställen. Siri jobbade på som en liten bandvagn och gjorde spår till de andra.
Färska rådjursspår satte igång motorerna igen när vi kom ut på vägen. Tänk att dom är så intressanta!

När vi kom in blev det snöbollskrig! Idag är det lite för varmt för min smak...
Alla tre var fulla av snöbollar som fort förvandlades till isklumpar som i sin tur blev till små sjöar. Just nu ligger en blöt liten tös och "torkar" sig i mitt knä.

Bus i skogen

Slog upp mina gröna och tittade ut och se på @£#...
Visst har det kommit mer snö under natten!
Jag hinner inte få undan snön på backen förrän det har kommit ny som ska skottas bort.
Ja, inte går man sysslolös i alla fall.

Tog en tur i skogen längs med sjön idag. Lite för feg för att ge mig ut på isen ensam, även om det var lockande. Tog en vild chansning och släppte allihop. Jag har sällan mött någon annan hund i skogen. Siri har så mycket överskottsenergi så hon måste få rusa av sig. Hon sprang och skuttade som en toka i en halv meter snö. 
Lovis höll koll på mig hela tiden och höll sig på den upptrampade stigen. Sprang en bit och vände tillbaka hela tiden. Duktig tjej!  
Pärlan skötte sig också och följde Lovis exempel, men tog lite längre turer. På tillbakavägen gick det inte lika fort för då var tassarna fulla med snöklumpar. Pärlan stannade var 5:e meter och försökte ta bort dom. Siri stannade inte förrän hon hade platåskor, -Aj, mamma ta bort! Sen gick det lika fort igen.
Trötta och nöjde fick de ligga på täcket på värmegolvet i hallen och tina. Sen var det dags för mat för Lovis och mellis för tjejerna. Nu tuggas det ben.
Kanske dags för ansning av tassar i em.
Ha en skön dag!

triss i tokar & ensamma katter

Det är en utmaning att gå på promenad med flickorna flax.

En som höglöper och ska stanna och kissa en droppe var tredje meter. En som är dräktig och ligger som en prinsessa inomhus och är så trött. Fast egentligen spar hon energin till promenaddax, då minsann har hon fullt med energi och ska bara framåt! Tjoho fortare matte!
Och så nummer tre som är i värsta tonåren och rycker och drar och flaxar och flyger, kors och tvärs över vägen. Upp och ner i dikena för att följa rådjursspåren. Hon har säkert gått minst dubbelt så långt som vi andra när vi väl är hemma.

Så kontentan är; långa babianarmar utdragna framåt och ryckstopp bakåt när Pärlan tvärnitar för att lukta på någon obefintlig liten fläck! Tur man har skor med isdubbar annars skulle man ligga där som en annan idiot.

Skönt var det i alla fall, -13 och snö som singlar ner. Vackert!
Men...skottade vi inte i flera timmar igår?! Det är ju fullt med snö på bil-uppfart-gångväg igen! Pust, det blir till att skotta igen när jag ska ta mig upp till bussen för att hämta sonen i kväll.

Fick tråkigt besked från grannen idag. Hon har precis som jag gått och väntat och längtat till att få valpar. Men på ultraljudet visade det sig att det var tomt.

Stannade och pratade med en granne i området som var ute och skottade. Han undrade om jag ville ha eller visste någon som ville ha katter. Det finns ett antal katter som går vind för våg och fler blir det hela tiden. Hur folk bara kan lämna sina katter är en gåta. Och varför kan inte människor ta sitt ansvar och kastrera sina vänner. Sorgligt är det.
 
När vi stog och pratade kom en kisse gående, en stor långhårig röd och vit pojke. Såå vacker! Siri ville gärna springa dit och Lovis pep och ville också "hälsa" på den.
Mjau!
 

Jag var bara tvungen att lägga in nya bilder i Siris familjealbum på hennes stiliga bror Edgar och resten av familjen.
 

Bebisar!!!

 Små badande bebbar i Lovis mage har vi sett idag med ultraljud. Det känns nästan overkligt nu när jag vet säkert. Jag har ju förstått att hon var dräktig på både betéendet och hennes kropp, men jag vågade inte tro det riktigt. Och nu helt plötsligt har ju nästan halva tiden gått! Hon stog så stilla, så stilla på bordet när hon blev undersökt, precis som om hon förstod vad det handlade om. -Titta på ni bara!

Hon är så lugn, (min racervovve!) och precis som människor blir, medveten om sin kropp på ett annat sätt. Säger jag -Får mamma titta på magen? så lutar hon sig bakåt och riktigt njuter av att visa upp den. Hon har redan förvandlats till en liten prinsessa som hellre stannar i sängen på morgonen än som förrut -väckte oss allihopa.  

På förmiddagen var Lena och Jannie på besök. Vi gick en tur på sjön (uhh läskigt!) det var så vackert i solskenet. Jannie sprang och letade pinnar och Siri den tokan sprang ut på isen, in i skogen, ut på isen osv...
Hon fick sig en rejäl runda. Lovis fick inte följa med för hon fick inte kissa timmarna innan veterinärbesöket och Pärlan höglöper så henne tordes jag inte släppa fri just idag. Pärlan liiider verkligen av att Lovis är dräktig. -Ingen vill leka pojke med henne nu när hon höglöper. Siri törs inte, man vet aldrig om faster fräser ifrån.

Grannen har löst halva mysteriet med påhälsningen vi hade i lördags. Vargar skäller ju inte så det var i alla fall inte dom. Men vad det var för några får vi fortsätta undra... 

Fick en så härlig bild på Lady & Lufsen (sonen) härom dagen när vi skulle äta. Någon tog min plats...

Finns ingen människa som kan ta sonens plats i Lovis hjärta. När han kommer ska han tvättas och pussas om och om igen. Svansen viftar som en piska så hela rumpan svänger. På morgonen är det precis som om hon glömt att han var här och blir precis lika lycklig igen. 
Kärlek! 

Bajsätare & skumt besök

Har haft Tova på övernattning till Pärlans förtjusning. Hon bara älskar henne!

Vovvarna spenderade natten med att vandra mellan hennes säng och min, vilket påminde mig om att det är dags för kloklippning igen! Pärlan la sig på klappavstånd i fotöljen för att slippa de andra fyrbentas sällskap. På förmiddagen när Tova satt i fotöljen låg hon på hennes mage och gosade in sig och njöt ordentligt.

Vi tog en promenad och mötte och såg nya hundar. En STOR Dansk och två små svarta släthåriga typer, typ pincher modell. Igår gick en stor Schäfer förbi som vi inte sett förr. Paret med Nuffen och Hoffan såg vi också häromdagen, så Hoffan är kvar i området.

Det kommer mer och mer hundar vilket märks på lämningarna överallt.

Jag tycker nog att man kan hålla efter sina hundar även om man är på "landet". Det är inte så nice när vägarna kantas av hundskit. Man kan ju i alla fall slänga ner det i diket.!..

Vilket gör att vi kommer till Lovis trevliga beteende. Under ett nosningsstopp tog hon mer tid på sig än vanligt och jag var tvungen att kolla vad hon gjorde. Åt bajs!

Urk! Inga mer pussar idag! Det har hon inte roat sig med förrut. Såå hungrig är hon nu och tuttarna har blivit större.Tur att det bara är 2 dagar kvar till u-ljud så jag får se om jag ska öka maten.

Igår på eftermiddagen när Pärlan och Siri var ute på tomten började Siri larma.
Inget ovanligt i det, men hon lät annorlunda den här gången. Jag kastade ett öga genom fönstret och såg att det stog ett rådjur på tomten mittemot oss. Vid närmare granskning (ja 40+ ni vet) var det inget rådjur utan ett hunddjur. Tänkte att det kanske var min granne med de Lapska som var där och tittad till, men nej, hennes vovvar är mycket mindre och mörkare. Dessutom har hon alltid full koll på dem. Djuret stog bara där och tittade på mina hundar. Siri skällde men sprang inte ner till staketet som hon har för vana (hm, ful ovana) och Pärlan satt kvar uppe vid huset och bara tittade. Så kom ett djur till, "rinnande" ner för sluttningen mellan träden. Och det djuret var mycket större. När det flöt förbi följde den första efter. Jag skriver flöt för att det var precis vad den gjorde, flöt fram i en graciös trav.

Antingen var det hundar av någon urhundstyp på vift, eller så var det vargarna...

I vilket fall så åkt vovvrna in snabbt och ut fick de inte gå själva på framsidan något mer den eftermiddagen. Härom dagen när det var nysnö la jag märke till ett stort tassavtryck bredvid en öppning i isen i bäcken. Kanske en stor hund, men jag skulle då inte låta min hund gå ner där. Mmm undrar gör man ju...

4 dagar kvar

Om 4 dagar får vi veta om det finns något liv där inne i magen på Lovis. Ultraljud är bokat.

Tiden går långsamt, men samtidigt jättefort, för om det är något där inne så har nästan halva tiden gått när ultraljudet görs.

Lovis håller sig fortfarande mest inne för att se om det vankas något gott, jag får schasa ut henne med de andra. På morgonen är hon inte uppe först som vanligt, utan ligger kvar med mig tills jag går upp. Efter frukost går hon gärna och sover igen. Och fröken som helst har legat vid fotänden ska numera ligga nära och allra helst under täcket.  Mysigt! 
Idag har de rört på sig ordentligt alla tre. Vi passade på att ta en tur i skogen uppe i Karby när vi lämnade Kelly vid bussen. Där finns inga vargar och vi mötte ingen människa eller hund idag heller. Pärlan har inte börjat höglöpa än så hon fick rusa fritt med de andra. Åhh, vad dom njuter av att susa fram, och jag av att se dom! En tur i skogen kan Lovis inte stå över.

Det var inte helt klokt för min del visade det sig när jag kom hem, men hellre nöjda än uttråkade hundar när man själv är halvdan.

Har pillat lite med sidan -som synes, men blir inte riktigt nöjd med något. Nu får det vara så här ett tag i alla fall för nu längtar jag efter lite vår!

Eller förresten gör jag det? Hm, inte helt säker med tanke på hur det kommer att se ut här inne på golvet...
Siri har idag grävt sig igenom snötäcket och lyckats få fram lite gegga som ett smakprov på vad som väntar!
 Släppte som vanligt in henne utan att bromsa upp för de har ju varit rena en lång period nu, resultatet blev ungefär som bakgrunden på den här sidan.
Fullt med tassavtryck!
(Blir det valpar kommer det å andra sidan inte bli mindre städning av det!

Ha nu en riktigt skön helg!

13 jan

Trött...
Just nu suger sjukdomen musten och lusten ur mig. Jag längtar tills jag får börja medicinera igen så jag kan få ner inflamationerna något. Det vore inte helt fel at bli av med hudutslaget i ansiktet heller. Man känner sig såå snygg, dessutom lämnade det förra ärr... Ögonen är som sår på natten för det är så torrt. Det värker i stela leder. Gnäll, gnäll, gnäll...
Så, nu är det gjort!

Tog en längre promenad med mina fyrbenta på förmiddagen. Det bet ordentligt i kindernsa men det är ju så vackert. Rimfrosten växer för varje dag.
Passade på när jag ändå var ute att skotta undan lite på uppfarten och ställa ut soptunnan vid vägkanten. (Eftersom jag glömde den förra hämtningen så börjar det nu bli lite fullt.) Typiskt stadsbo, det tar ett tag att sadla om till äkta lantis.

Inatt har vi haft någon form av besök bakom huset för Lovis hade ragg som en hyena när hon var där ute i morse. Tittade upp mot skogen och skällde.


Resten av dagen har gått i ultrarapid och så får det nog fortsätta. 
Och jo, förresten så har Pärlan börjat löpa så nu är det nog inte kul att ha hanhundar i området. Grannen har precis som jag, en löptik och en nyparad. Oj, vad det ska lukta gott här!

Just nu är luften utanför fylld med mjölkaktigt dis.
 Skönt att ha en brasa att krypa upp vid.
Ha en skön kväll!

Syskonkärlek

12 jan

Idag roade jag mig med att klippa klor och tassar på Pärlan, hon var mindre road. Hon vänjer sig aldrig, så fort jag tar fram necessären så gömmer hon sig. Och när jag uppmanar henne att komma så börjar hon skaka. Sen är det aldrig några problem med själva klippandet, men usch! vad det är läskigt tycker hon. Passade på att smörja tassarna som börjar ta lite stryk av kylan. Propolis gjorde dem som nya!

Vi tog en prommis på förmiddagen och följde rådjurs spåren den största delen av vägen. Klart att dom går på plogad väg istället för i djupsnö med skare! 
Väldigt intressant och matte får väldigt långa armar!
Det är slut med att bli så upphetsad så att man ylar i alla fall, SKÖNT!

Lovis har tillbringat tid inne idag när de andra busat ute, hon hade visst ingen lust. Eller kanske ville hon hålla ett öga på mig som kan nå maten i skåpen?

På eftermiddagen fick de märgben att mumsa på. Fast de har varsitt ben så ligger Pärlan och morrar när hon gnager, vilket får Lovis att undra om Pärlans ben faktiskt inte är godare?! Knasbollar!

Siri har någon gång under dagen roat sig med att knycka sånt som ska till återvinningsstationen. Vilket betyder att baksidan ser ut som en mindre soptipp! Ja har man inget att göra så skaffar man sig...
När det blir ljust i morgon ska Pärlan få städa, det älskar hon. 

Jag passade på att baka både äppel och banankaka av frukterna som började se lite ledsna ut. (Nej Åsa, det är inte samma bananer!) Bra att ha i frysen om någon har vägarna förbi. Ha ha ha...

Ha en skön kväll.

Hjälp lämna mig inte!

11 jan, en STOR liten upptäckt!

I dag har min lilla Siri bevisat att hon faktiskt är en katt! Hon låter som en katt när hon pratar och jamar när hon har ätit upp maten. Och idag kom hon hem med världens minsta MAMMUT! -I form av en liten infrusen hasselmus. Stackarn hade mumifierats hopkrupen mot kylan.

Stackars liten, det ser kallt ut!

Titta vilka söta små tassar.

Igår var jag iväg med min snälla bror och köpte mig en bil.
Näe, inget körkort än men man måste ju börja nånstans.  Det blev en Nissan Primera, en kombi i storlek med V40, fast lite bättre utrymme i skuffen.
Tack för hjälpen bror!

Innan dess fick jag ett av mina berömda ryck och skulle möblera om.  Nu har jag ju inte så mycket yta att möblera på, men vill man så går det!
Jag har irriterat mig på att det var så mörkt över köksbordet, det är svårt att måla eller sy i dåligt ljus. Dessutom var soffa och fotölj vända bort från brasan.

Så från tanke till handling...
Allt fick rotera och soffan åkte ut i garaget. (Tack igen bror!) Nu har jag bordet vid fönstret och ser brasan både därifrån och från fotöljerna. Fast som vanligt när man flyttar om så blir det några saker som inte har någon plats, men det ger sig med tiden.

På vovvarna är det full fart som vanligt. Lovis är fortfarande lika hungrig och har lagt på sig lite, vilket behövdes. Lilltösen håller sig sysselsatt som ni ser.
Ja, och Pärlan hon är glad som en lax och försöker fria till Lovis, som inte alls är intresserad. Jag tror att det är dags för löp där också.  

När jag möblerade om igår fanns det bara en fotölj att sitta i på kvällen, den såg ut så här... 

Dräktig?

Nu går vi i väntans tider.
 Jag undrar jag om Lovis är dräktig, hon tycks tro det i alla fall. Hon tigger mat som aldrig förr och sätter i sig både sin och det som är kvar av Siris mat! Ja det är bara vänta och se...
Igår fick Lovis syster 4 små trollbarn, grattis!


Igår kom vi äntligen hem!...till ett hus som var utkylt 4 grader varmt, och fruset vatten. Hem ljuva hem!
Det var bara sätta igång och elda och smälta snö till tevatten. En snäll granne kom med en dunk vatten senare på dagen. Då var huset rena taikonlägret, proppen hade gått och det gick inte att komma åt den eftersom de så fiffigt sitter i garderobsväggen! Så jag tröttnade och tog fram skruvdragare och tog ner klädhängaren som satt i vägen och satte sticksågen i garderoben. Inte för att det blev så snyggt men nu kan jag byta propp utan att få spader! Så när grannen kom med vattnet stog jag där med maskinen i högsta hugg och var helt nersnöad av sågspån.

Hundarna fick gjädjefnatt när vi kom hem och Lovis sprang som en tok upp och ner för backen. Mitt i backen är hon uppe i högsta fart, sen börjar hon bromsa för att svänga runt garaget eller ta ett varv runt bilen. Springa är verkligen det bästa hon vet! De andra två satte igång att busa och skälla så alla hörede att vi var hemma igen.
 
Inatt var det lite småkyligt så jag hade tre små pälstroll under täcket.

Idag har jag skottat snö och burit ved så ryggen knakar. Vi har smält snö och värmt till disken. Det krävs otroligt mycket snö för att fylla en diskho med vatten! Straxt efter jag var klar började vattnet droppa kranen och nu har vi rinnande vatten igen. Jippie!

Just nu ligger vovvarna nöjda och sover och jag funderar på om jag ska ta fram lite målarsaker.

Ha en skön kväll!



Förra vintern på besök hos Ann-Kristin. Många härliga färger!

4 jan

Börjar känna mig som en luffare, flyttar runt med ryggsäcken i högsta hugg! Nu är vi tillbaka hos mamma på Lidingö efter en resa till Värmland.

I lördags tog jag Siri & Pärlan och satte mig på tåget till Åsa. Vi bestämde oss för att Lovis fick stanna kvar hos Åsas familj så att hon, nyparad som hon är skulle utsättas för så lite stress som möjligt.
 Så satte vi siktet på Värmland, hem till Stina och Murbräckans kennel för att para Åsas tik Bettan med Bono. Vädret var inte det bästa att köra i men fram kom vi i ett stycke. Där väntade Stina med middagen på bordet, men vi hann bara innanför dörren så uppstog kär-lek.
Middagen fick vänta en stund. :)


Vi hade en trevlig kväll med Stina och Jimmy och alla gosiga vovvar. Pärlan fick träffa både sin bror och sin pappa. Pappa Dino tyckte att Pärlan var en söt tjej och kråmade sig för att visa hur snygg och snäll han är.
Siri lade upp sig för pojkarna som tyckte att hon luktade väldigt gott. Gamla Jill brummade lite djupt ner i halsen för att tala om vem som var chef på det här stället. Millan, den lilla dockan var rund som en tunna och väntar valpar vilken dag som helst nu. Hon är mer lik sin faster Pärlan än sin syster Lovis.

Tjock som hon var så gick det inte ner så mycket mat men smakbitar vid bordet hade hon inget emot.

Vi tog en promenad i knastrande snö på kvällen, jag hade mina raketer och Jill med mig. Dvs en arm framåt och en bakåt.
Tillslut satte sig Jill ner och sa, Nu vill jag gå hem! Så det var bara att vända, då gick det desto fortare!

På morgonkvisten tog jag mina vovvar och gick ner till ett stort fält, där rusade dom som tokar i full fart. Åh vad härligt!
Sen kom ett gäng på sådär en 8-9 Curlycoated och flattar, några var lösa och sprang efter Siri som höll på att kissa i byxan. Usch vad läskigt! tyckte hon och satte sig en bit bort i skogen och skällde.  
När vi kom tillbaka var parning nr 2 i full gång och sen blev det frukost.

Pappa/farfar Dino

Vi hälsade på hos Stinas dotter Cattis på vägen hem och där hittade Siri en kompis.
Cattis svarta labbe Gullan 8 månade och Siri busade så det stog härliga till medan vi blev bjudna på fika.
Vi tog en sväng i skogen så vovvarna fick rusa och busa av sig innan det var dags att sitta i bilen igen.
Bilresan hem gick bra förutom en liten omväg, kanske vi snackade lite förmycket?
Hade nog inget med trötthet att göra, eller att vi fjantade oss...
Hem kom vi i alla fall och jag fick tillbaka min älskade brunbjörn och fick skjuts hela vägen till m & p. Tack Jocke!
Tack Stina för din gästfrihet, ditt hus är jättegulligt! Tack Åsa för att jag fick följa med det var jätteskoj. (Och tack för att du visade mig Strömsholm )
Spännande blir det att se om våra töser är dräktiga, då kommer valparna samtidigt! 

Trots en hel del rantning fram och tillbaka över golvet inatt, så njöt jag av att ha min gosebjörn tillbaka!

Gott Nytt!

Så har det nya året börjat.
Lovis är kvar hos sin pojkvän men de har dejtat klart. Hugo är idag mer intresserad av Bettan som gått in i höglöp. Imorgon åker vi med Åsa och Bettan till Stina för parning. Jag tar med mig alla mina vovvar, det kan  bli full cirkus.

Jag och flickorna har firat nyår på Lidingö och passat på att springa i skogen. Det är så vackert med all snö och rimfrost. Tjejerna har verkligen njutit av att sträcka ut i full fart. Igår sprang Pärlan så hon blev tvungen att lägga sig och rulla i snön för att kyla av sig. Matte hittade ett vattedrag som inte var fruset där lapade dom glupskt i sig vatten innan de rusade vidare.

Idag sprang Siri så fort att hon glömde åt vilket håll vi var på väg och tappade bort oss. Det tog ett tag innan hon hittade oss igen, då var hon desto gladare! (och jag med)

Det gick bra med alla raketer igår. Siri blev lite orolig i början av kvällen när dom smällde precis bakom huset så att det sken upp inne i rummet. Men jag slängde mat på golver varje gång det brakade lös så sen brydde hon sig inte. Skönt! Det är hemskt för alla vettskrämda djur därute i skogen och alla som ligger hemma och darrar.

Jag önskar er ett riktigt härligt nytt år, med glädje och bus!

pojkbesök

Nu har Lovis haft pojkbesök.
Åsa har varit här med Hugo och nattat över.
Jag är jätteimponerad av Hugo, vilken kille! Så duktig på att lyssna på sin matte fast det var en villig tjej i rummet. Bara några gånger inatt fick vi säga till dem att de skulle gå och lägga sig. Och han pussade så gulligt på Lovis fast hon sa ifrån ibland.
Nu har Lovis följt med sin fästman hem för ett par dagar.  
Tack Åsa för en mysig kväll, och tack för allt annat! 

Sååå jobbigt att uppvakta hela tiden, måste vila lite ibland.

datortrassel

Gör ett nytt försök att uppdatera. Har trassel med uppkopplingen och blir utkastad rätt vad det är.
Jätteskoj när man skrivit av sig massor och så försvinner det bara!

Vi har i alla fall haft en skön jul, massor med familj och mat och så klappar förstås på julafton.
 
Vovvarna fick lite nya mjukisdjur, viket uppskattades av vår lilla apportör Lovis som älskar att bära på saker. Pärlan la beslag på den minsta direkt och la sig att vakta sin "bebis". Siri tyckte pappret var skojigt och gjorde konfetti över hela rummet.  Resten av julafton var ingen höjdare tyckte Lovis som spenderade stora delar i hallen, eftersom det var mitt i löpet och både syrran och brorsan har hanhundar. Hon hade sällskap förstås, men inte av matte.  Stackars dockan...

På juldagen åkte ungarna tillbaka till stan med sin pappa. Så var julen över för den här gången... 

Årets pepparkakshus under uppbyggnad.

oj, fredag igen

...och mindre än en vecka kvar till julafton!
Dagarna rusar förbi, Kelly har varit här och vi har pysslat och gjort julgodis. (som vi kommer att få göra mer av, -Va, det var inte jag! )

Just nu har vi -16 grader! Brrr... Pärlan har fått kramp i tassarna idag; -Aj, mamma! skriker hon och kommer hoppande på tre ben. Jag värmer lite, så får jag en puss och så springer Pärlan glatt iväg igen.  Så söt så! De andra rusar på som vanligt, fast inte lika länge. Sen fryser lillfisan när vi väl är inne. Lovis är gjord av segare virke, finns inget väder som inte går att busa i.

Kallt var det också inomhus när jag kom hem från turen till Brottby, bara 15 grader! Vinterbonat, jo, jo!

Tur det finns spis att elda i.  Det kommer nog gå åt en hel del ved i vinter.

Veckan som gått..

Vi tillbringade hela söndagen på Hund2009. Siri debuterade, inte i ringen utan i rasmontern. Jag är jättestolt över hur duktig hon var. Hon hälsade glatt på alla som ville klappa ända till hon inte kunde hålla ögonen öppna längre. En social liten tjej.

Jag hjälpte till att ställa Siris syster och det gick väl sådär. Men lite ringträning blev det och en bra kritik med tanke på att de är i värsta tonåren. Hon har väldigt fint steg när hon vill , ett vackert feminint huvud och jag tror att hon kommer att bli snygg när hon breddat sig i kroppen. Precis som Siri är hon en hund man får ge sig till tåls med innan hon har mognat. Lovis är likadan, först nu vid 2 1/2 börjar hon sätta kropp ordentligt.  

I alla fall hade vi en jättetrevlig dag på mässan. Härligt är det att få prata cocker en hel dag utan att någon suckar och stönar. Både Hugo (Sobel) och Siri (BLR-Sobel) gjorde succé. Och så log folk förstås igenkännande, med huvudet på sned mot röda Jannie, som för många, speciellt äldre, representerar rasen. Det är intressant att höra vad folk har för syn på cockern och vad de funderar på och undrar över. Gemensamt för alla är, -Åhhh, vad söta!  
Skojigt är det ju också förstås att träffa alla andra cockermänniskor.  
Meningen var att jag skulle åka hemåt på kvällen men det var bara att glömma. Det blev en promenad med de andra tjejerna, som väntat hos mormor istället. Och övernattning.

I onsdags var jag tillbaka i stan igen för middag med styrelsen i sthlm CK. Tack alla för en jättetrevlig kväll. Och tack söta Gunilla för julklappen! Nu tar vi ett välbehövligt jullov.  

Igår, torsdag
 skulle jag till stan igen för att gå på sonens avslutning, men det var ju totalt omöjligt med det busvädret! Idag morse skottade jag snö så att det gick att köra ut leksaksbilen. Lite slirigt är det utan vinterdäck, men vi tar oss fram.

Och till sist, äntligen har Lovis börjat löpa. Inte för att det gör något om det hinner bli lite vår när valparna är stora nog för att gå ut, men ni vet hur det är när man väntar...

Imorgon är det klappjakt!  

Siri tror att hon är en kissekatt, vill sitta högst upp och spana på småfåglarna.

10 dec Nu är det mörkt igen...

De fåtal timmar som det är "ljust" går fort förbi. Extra fort idag, för vi sov länge efter ett par dagars vistelse i staden, med diverse möten. Bla vaccinering av trollungarna. Nu har jag lyckats få dem i fas så jag kan ta alla på en gång. Skönt, det blir ett himla rännande hos veterinären annars. Passade på att gå till tandläkaren också och få min tand som gått sönder lagad, lagom till knäcktider.

Idag har vi haft besök av Elsa och Kicki med Siris syster Heidi. Jag hjälpte till att trimma henne inför utställningen i helgen. Blir hon inte placerad får de väl skylla på frissan.  
Siri har ingen päls och Lovis hade jag trott skulle löpa nu, så jag  ställer ingen själv. Men jag ska stå i montern på söndag så jag hoppas vi ses då. Kanske hinnen man smita ifrån för att heja på folket runt ringen och se syrran visa upp sig.

Bara 14 dagar kvar till jul och inte en önskelista i sikte. Min är jättelång, jag får väl ta den i stället! Ha ha

Har beställt en frys att ha i källaren, det får inte plats så mycket här uppe. Jag har tänkt att jag ska baka mer småkakor i år, det är så bra att kunna frysa in då. Och Lussebullar tar sån plats. Skönt också att kunna baka bullar och sånt att ha om man får "oväntat besök". Man springer ju inte direkt en snabbis till affären.
Imorgon kommer Molle-troll och sätter fart på flickorna flax. Idag blev en tråkdag för dem, tänkte ta en vända på grusvägen i mörkret men ändrade mig när jag såg att de skrapade vägen. Det betyder tjockt med gegga innan det lagt sig. Vi får köra lite klickerträning och bus inne istället.

Igår hade vi städning av pappersskräp. Molle och tjejerna hade hämtat en tom fodersäck i pappersinsamlingen och gjort molekyler av. Pärlan är jätteduktig på att städa och tycker det är skoj. (man får ju godis) Igår kom Lovis med skräp också, annars hämtar hon glatt leksaker istället och tycker det går lika bra! Det blir lite tokigt när Pärlan städar och lägger leksakerna i korgen och Lovis gör tvärt om.  

Siri, den lilla latmasken, sitter och väntar och undrar varför hon inte får något. Hon har satt i system att inte tigga själv utan väntar till hon hör eller ser de andra tugga, då kommer hon och ska smaka. Bortskämd är hon det lilla trollet,
vem har gjort så det blev så!?... 
Hon har däremot börjat plocka av telefonen från laddaren när den ringer, nu återstår bara att få henne att hämta den till mig. det vore ju praktiskt. Jag får väl ta en gammal telefon och träna med.
Den stora prövningen med att träna inne är att hålla de andra borta, jag har ju inget rum att stänga. Alla vill ju träna på en gång, det är så jobbigt att vänta på sin tur! 

Kanske kommer vintern snart, de har ju sagt att det ska bli kallare. Så här såg det ut förra vintern. Lovis har som vanligt fötterna stadigt på jorden.
 

2:a Advent

Oj vad tiden går fort, redan andra advent. Julen närmar sig med stormsteg! Visst är det härligt att vakna på morgonen och tända alla stjärnor, sätta sig med en kopp te och tända ljusen.

Igår var vi på cockerträff med en massa glada människor. Trots regn och rusk är det alltid lika roligt att träffas. Vi var på F18 Elsa höll i aktiviteter under promenaden och Åsa med familj hade fixat fram grillen och bjöd på korv med bröd och varm glögg. Mums! Det är alltid så gott att äta ute. Och glöggen värmde gott! Tack alla för en härlig dag!
Mina vovvar var trötta och frusna när vi kom hem. Efter lite mat kröp vi ner under filten i soffan och mös. 
Vet inte riktigt ännu vad vi ska hitta på idag, kanske kan vi lura med oss någon att gå på julmarknad?!

Ha en skön advent!

Börjar på nytt blad

Vill börja med att tacka Åsa för de fina saker hon gjort till mig som jag använder på min sida! (Även om jag inte alltid använder dem som hon har tänkt sig. )
v
Sitter just nu och tittar på Rådjuren som går mitt över vägen, deras vita rumpor lyser i ett regntungt Ekskogen. Så vackra djur! Som sagoväsen. Tur att vovvarna sover. 

Vi hade älgbesök här för en tid sedan, jag har fått jättefina bilder av min granne som jag lagt upp under vargmöte - älgbesök. Tack Marianne!
v

Dagen började annars med att jag fick göra inbrott i huset.  Skjutsade Kelly till bussen som vanligt, kom hem och hade ingen nyckel. Fint! Så typiskt mig...
Nu vet jag i alla fall vad jag behöver åtgärda om jag vill ha mina saker i fred. Ha ha

Nu är den vackra frosten borta och vi är tillbaka till leran igen.  Såg just en granne stappla fram över grusvägen i halkan, så idag blir det spikskorna på. Trodde det skulle vara halt att köra men grusvägen var värst. Underkylt regn är inte att leka med, jag höll på att slå på rumpan på trappan. Skulle just vara snyggt om man la sig raklång.

Igår vaknade jag genomförkyld och hade ont i kroppen. Tänkte att jag skulle ta en kort promenad med vovvarna, men av någon anledning blir det ofta så när jag mår dåligt att jag gör mer än annars.  
Vi provade att gå runt sjön Hoven, jag glömde titta på klockan så vet inte riktigt hur lång tid det tog men uppskattningsvis 1 1/2 timme i rask takt. En lagom långpromenad. Det var riktigt fint, fast det var väldigt blött på sina ställen så hundarna kom hem och luktade sump. Urk! Roligare hade det ju varit om de kunde vara lösa också... Men till våren blir det ett guldställe, då kan man ta med sig lite fika och sitta på klipporna och njuta.  

Har kikat runt lite och tänker nog gå med i Vallentunas BK, dags att fundera på kurser till våren. Det kan vara skönt att göra något på hemmaplan och slippa sitta och åka till stan jämt. 

Och åh, inte att förglömma,
Grattis på födelsedagen Gullfia!

Ha en bra dag.