 |
|
|
 |
|
Dagboken avslutad, ny påbörjad efter 2 december
Här kan du läsa i min gamla dagbok.
SOL över Ekskogen!!!
En helt underbar dag! Rimfrosten glittrar i solen och kastar regnbågens alla färger omkring sig.
Dagen började kl 6 i ett kyligt dovblått landskap där månen sken över Långsjön. SÅ vackert! Vi startade tidigare än vanligt eftersom det frusit på men det var inte alls så halt som jag trott. Kelly fick nog en tidig start på jobbet. 
Huset var ordentligt kyligt i morse, så när jag kom hem tände jag en brasa och satt där på golvet och bara njöt. Siri kröp upp i knät och gosade in sig i värmen. Hon är vår lilla kissemiss, kryper upp i knät och ringlar ihop sig och blir så liten, så liten. Jamar gör hon också, pratar på sitt alldeles egna sätt. Speciellt efter maten, mjauar hon en lång stund, som för att säga: Mmm vad gott det var!
Efter frukost tog vi en långpromenad i solen. Det gick mycket bättre idag, dels hade vi inget sällskap, -i går hade vi besök av Lena & Jannie. (Åh, självklart är vi jätteglada att ni kommer och hälsar på jag menade inte så!  Bara att mina hundar inte kan uppföra sig sällskap, det vet du! )Dels börjar hundarna vänja sig så smått vid att det doftar vilt ÖVERALLT! Och dels så hade inte matte någon pms-djävul sittande på axeln så att tålamodet var betydligt bättre idag.
Vi stannade vid en fotbollsplan (läs gräsplan full av UNDERBARA dofter) där kopplade jag upp Siri och Lovis i målet och körde lite lydnad med Pärlan. Det var en utmaning vill jag lova, att inte bara rusa iväg och spåra istället. Något fritt följ med ögonkontakt kan jag inte direkt skryta med, men att överhuvudtaget få henne att träna där är en vinst i sig. Promenaderna ackompanjeras inte heller längre av Siris och Lovis ylande då de får syn på rådjur. Också ett steg i rätt riktning.
Tyvärr kan vi inte längre njuta av att rusa lösa i skogen då vi har fått veta att vargen har Ekskogen inom sitt revir. Vi har blivit bestämt avrådda från att ha hundarna okopplade. Vargen skulle nog gärna mumsa på någon av de tre små grisarna om han fick tillfälle.  Och tillfälle skulle kunna dyka upp om de drar iväg på spår, vilket framför allt Pärlan gör. Men de andra är inte heller 100% så jag törs inte ta risken.
Här kan ni följa vargens spår http://www.webmap.slu.se/website/vargwebb/viewer.asp här kan ni se bilder http://http://blogg.passagen.se/ostergrytinge/entry/varg
Det kan ju också förklara varför hundarna varit så rädda vissa kvällar när de går ut på baksidan upp mot skogen.
Dagen fortsatte med bus på tomten och med att hjälpa småfåglarna som matte matar, att äta upp allt som hamnat på marken! Yummie! Pärlan stannade kvar ute för att mumsa i sig fettet som ramlat ner från talgbollen och frusit fast på stantrappan!  Medan matte släpade in ved så att det räcker en stund.
Nu ska här städas och skuras golv när det för en gångs skull inte kommer in 12 leriga tassar och kladdar ner direkt.
Ha en underbar dag!
Tre små grisar.
Så har december infunnit sig och den grå november är äntligen slut!
Stjärnor och ljusslingor har gjort sitt intåg och det glittrar vackert i mörkret.
Blötan hänger kvar men det föll några snöflingor över Ekskogen på förmiddagen. Halkan kommer väl lagom till middagstid då jag ska hämta dottern från bussen. Annars får gärna naturen gå från blöt till rimfrostig för min del.
Från vår pysseldag
Här om morgonen när jag tittade ut stod det till min förvåning en älgko med kalv i min trädgård!
Som tur var hade jag precis släppt ut hundarna på baksidan av huset så dom såg inget. Snabbt fram med kameran, (som av någon anledning inte går att föra över ifrån  ) Jag både fotade och filmade men glasrutan var emellan så jag vet inte hur bra det blev.
Ringde till grannen och skulle tipsa men hon var redan ute och fotade visade det sig senare.
En mäktig känsla var det, älgar är magnifika djur och så STORA på nära håll. De stod där och mumsade på mina äppelträd och sen seglade dom lätt över staketet, som ändå är ganska högt. Det var ingen match för deras långa ben.
Morgonen efter såg grannen dem igen stå utanför tomten. 
Igår tillbringade jag dagen i garaget och försökte få någon ordning bland alla saker som hamnat där i flytten. Försökte organisera lite och passade på att bära upp julsakerna till källaren. Jag påbörjade också sprayning av mina svarta gardinstänger som ska bli vita. Eftersom det är så lågt i tak känns det som om det tar mindre "rum". Hundarna var ute och sprang hela dagen (förlåt grannar för mina skälliga vänner, de kan bara inte låta bli att skälla när de leker).
Idag var kände jag mig helt orkeslös när jag vaknade men tog mig i kragen och bestämde mig för att utforska området lite. Jag har flera gånger tänkt att, där ska jag gå någon gång, när jag åkt förbi en grusväg med bom en bit härifrån. Idag tog jag bilen dit. Det första jag såg när jag klev ur bilen var ett bäcken från något större djur och resterna av en eld bredvid. Hm trevligt ställe...
Det visade sig vara en elstation längre fram på stigen, och sedan fortsatte den ut till en grusväg. Vi följde den snirklande vägen genom skog och hyggen i en halvtimme utan att komma ut någonstans, sen kändes det som om det var dags att vända. Vi gick tillbaka till avtagsvägen och följde vägen 10 minuter åt andra hållet, samma sak där. Jag tror jag har hittat det perfekta rastningsstället för mina springtokiga cockrar!
De sprang och sprang och sprang!
Upp och ner i diken och ut på hygget, genom snår och pölar och upp i skogen och ut igen. I över en timme sprang de oavbrutet. Lovis är snabb som vinden och sträcker ut i en rasande fart men är jätteduktig på att hålla reda på mig. Kommer hela tiden och kollar var jag är.
Siri springer kors och tvärs gärna efter Pärlan, eller gör egna små avstickare. Efter ca 40 minuter stannade hon en kort sekund för att hämta andan sen bar det av igen. Pärlan springer med ett leende på läpparna, lyckan riktigt skiner om henne när hon får släppa lös ordentligt. Men inte ens hon orkade hålla Lovis tempo.
Lovis hemlighet är en medfödd, aldrig sinande energi och täta vattenslurkar och bad. Allt ska badas i, ett snabbt dopp och sen iväg så att det stänker om henne.
LYCKA ÄR LYCKLIGA HUNDAR! 
Ha en skön helg!
Bilden är inte från dagen. Idag hade vi reflexvästarna på.
Ännu en dag i regnets tecken!
Hela dagen har regnet antingen kommit i fina små droppar eller öst ner över Ekskogen. Jag sörjde lite över att det inte var riktiga brädgolv i huset när jag flyttade in, det gör jag inte längre! Det är betydligt lättare att rengöra klinkers "fyrtiosjutton" gånger om dagen (även om jag fortfarande tycker att brädgolv är vackrare). Handukarna börjar redan se ut som trasor och hösten är lång.
Glad får man vara att det är så pass varmt, att trots regnet så fryser man inte. Jag tycker ärligt talat om att vara ute i regnet men det är mindre roligt när man kommer in...
Siri och jag har tränat "gå fint i koppel utan att dra och skrika fast det luktar rådjur" idag.
Det tog lite tid men det gick ganska bra till slut när hon inte fick någon uppbackning av de andra tjejerna . Som roade sig med att skrika: Hjälp matte du har glömt oss, hur kan du bara gå utan oss!! YYYYYYYL!
Tyvärr verkar det som om det är en ren mardröm att se mig gå ner för backen och ut på vägen. Tjejerna har aldrig haft problem med att bli lämnade förrut ,men nu hörs de över hela nejden. Eftersom jag inte kan stänga in dem i något rum utan fönster mot vägen så får jag kanske ta till buren tills det lugnar sig. I alla fall när jag ska träna någon av dem. När jag lämnar alla tillsammans har de tystnat när jag når bilen.
Pärlan har haft ett dygn med kräkningar, Tyvärr verkar magen ha blivit ordentligt irriterad igen, så det blir till att medicinera igen. Idag verkar det som om det värsta har lagt sig, inga kräkningar än så länge.
Hej så länge, från mörkret i skogen.
Klockan gick just över tolvslaget...
Jag fick för mig att jag skulle lägga ut lite nya bilder, men det gick inte. Datorn har krånglat en del sista tiden och tydligen har den tappat installationen så jag måste göra om den. Orkar inte gå upp och hämta skivan, så det får bli i morgon.
Är lite avundsjuk på gänget som är på SSRK:s konferens i uppsala, det skulle ha varit kul men det får bli nästa gång.
Jag går och väntar på att Lovis ska börja löpa, men det verkar dröja.
Idag har vi haft en mysig dag trots regnet. Jag fick besök av en vän som precis som jag gillar pill coh pyssel. Vi gick ut i skogen och plockade kassen full med mossa och ris och lite annat smått och gott, sen gick vi in och pysslade. Vi gjorde lite blandat julpynt, för nu är det dags att börja så smått, Bara 2 veckor kvar till advent!
Hundarna fick sig ett riktigt pass när dom rusade som tokar i skogen. Jag hade satt på overaller så jag skulle slippa ta en massa tid till att rensa kvistar ur pälsen, men det gick inte riktigt som tänkt.  Först kom Siri med overallen hängande på rumpan, så den var bara att ta av. Sen kom Pärlan och hade trampat in i sin, så hon stapplade på tre ben.
När vi skulle gå in på tomten var Lovis försvunnen. Vi ropade men ingen hund, konstigt...Sen kom hon, torr och fin på kroppen men UTAN overall. Hm, verkar som det är mer buskar och träd med tentakler i den här skogen än vi är vana vid!  Nåja nöjda och trötta sov de medans vi pysslade. En kantarellomelett fick vi också för istället för overallen hittade vännen svamp!
Karda och tovutredare åkte fram som vanligt till tv:n.
I morgon blir det skallgång efter overallen.
Idag är äntligen lägenhetsaffären avslutad! YES!
Allt klart och så är man "kung för en dag"
På måndag är allt som vanligt igen...
Ännu en dag utan träning för hundarna, men att åka kommunalt - buss - tåg - tåg - buss är en annan form av träning. Idag satt en Schäfer/Rottis blandning på bussen , väldigt intressant typ tyckte Siri, så hade hon något att göra... Pärlan är en klippa. Ställer man sig vid en busshållplats så sätter hon ner rumpan direkt. Men när bussen kommer DÅ blir det bråttom!
-Jag ska med!
Lovis vill gärna se sig om men har coolat ner sig och tar det lugnt på både buss och tåg utan att pipa som hon gjorde förr.
v
Skrev igår om våra söta grannhundar, som inte alls är några finska utan Lapska Vallhundar och inget annat. De är inte bara av en ovanlig ras utan också utbildade räddningshundar. Om du är nyfiken kan du kika in hos dem på http://lapskagazzionasti.dinstudio.se
v
Lovis i sin otroliga valppäls, såg ut som den var syntetisk och var tjock som en björnpäls!
...har jag fixat internet. Fungerar "sådär" i snöstormen idag. Inte helt snabbt, men bättre än inget.
Vovvarna och jag stortrivs här i skogen.
Dagen började med att jag fick hämta en kärra ved för det var rätt kallt i stugan. Hundarna hjälper gärna till, speciellt Siri har fått för sig att allt jag bär behöver hon "hjälpa" mig med. Vilket slutar med hål i matkassen, tjyvade vedträn, väldigt mycket motstånd i flyttkartongerna osv.
Idag har det snöat hela dagen men det verkar blaska till sig nu på eftermiddagen. Första promenaden med overaller är avklarad, usch och fy när de ska på, men oj så skoj när man busar och kan ta fegisgrepp på de andra! Och skönt att slippa ligga och torka i hallen när man kommer in, det är ju sååå tråkigt. Är det någon gång man använder sin cockerblick så är det då. -Ser du inte hur jag lider matte?!
Det känns som om hundarna har börjat rota sig nu, man märker att de känner att de är hemma igen när vi varit någon annanstans. Då drar de en repa på gräsmattan, skäller och busar så att alla hör att vi är här igen.
Vaktar gör de också som tokar. Våra vallande grannar har de vant sig vid, - fina Finska vallhundar i tre generationer - men alla som går förbi och grannar som kommer då och då får sig en riktig utskällning.
Skogen gick vi i mycket första tiden men sen började älgjakten och då vågar man inte ge sig ut. Det blir till att promenera i området och lära sig hitta runt kvarteren. Några lugna promenader blir det inte eftersom området fullkomligt kryllar av rådjur. Siri är faktiskt värre än de andra till och med. En kväll fick hon syn på ett rådjur som gick på vägen nedanför och började gallskrika, släpp ut mig jag vill JAGA!
Suck... Den träningen är något att bita i.
v
Lovis har sedan vi flyttade -hör och häpna- börjat äta! Med god aptit äter hon sin egen mat för att sen gå fram till Siri och säga -Stick, jag ska ha den här också! Och sen...
Äsch, skit också., matte är du här?
Varje morgon första vändan på framsidan rusar Lovis ner för backen och ut på gräsmattan, som hon i flygande fläng söker av för att se vem som hälsat på under natten. Det är så härligt att se henne sätta upp farten utan att behöva ropa in henne.
Pärlan njuter av att sitta på bergknallen uppe vid huset och kolla ut över tomten, gärna ge ifrån sig ett varningsskall så att de andra börjar skälla hej vilt, och matte får frispel. Utkiksplats har hon inne också eftersom huset ligger högt och har stora fönster i hallen. Annars kan man ju alltid ställa sig på mattes kudde och titta ut genom det fönstret. Ibland står de där som tre små grisarna och tittar ut när man kommer.
Nog för idag. Snart tillbaka.
Sköt om er  Yvette
Jaha så har man fått influensa.
Den senaste veckan har jag varit sjuk, var till läkaren härom dagen. Efter att ha klätt ut sig till Christer Fuglesang talade han om att man inte kan skilja på vanlig influensa och svininfluensan - förutom med blodprov, vilket man bara tar om personen i fråga jobbar i vården eller med små barn.
Jag har i alla fall varken fått knorr eller tryne (värre än vanligt) men mina ögon är som små rosa grisögon eftersom jag fått ögoninflamation. Så vem vet?
Fick order om att hålla mig borta från småbarn och gravida. -Så ska det nog gå över på en vecka till.
Jag har varken tid eller lust att vara sjuk en vecka till!
Tror att jag smittade stackars Åsa i helgen. Förlåt!!!
Vilken helg förresten!
Vi var på Bizzhaies kennelläger och hade en riktig hundfrossarhelg.
På lördagen började vi med en aktivitetspromenad, jätteskoj tyckte hundarna - rörigt blev det med tre stycken som helt plötsligt lystrade till alla namn. Alla ville vara först upp på stenen eller balansera på stocken eller hitta matte i skogen osv.
Som tur var fick jag låna ut en vovve till Karin som var där för att lära oss om djurkommunikation.
Vi fortsatte dagen med Åsas goda Thaisoppa till lunch och sen körde vi Rallylydnad. Pärlan och jag tränade lite Agility under pauserna. Det var prisutdelning till 2008 års Bizzhaiehund i spår och lydnad och där tog Linus och Siv hem alltihop. Grattis!
Karin höll föredrag om hundkommunikation, om hur det fungerar, det var verkligen intressant. Sen får man tro eller inte...
På kvällen grillade vi och satt ute i mörkret och mös. Lena hade fixat jättegoda kycklingspett och sallad och bröd. Mums! Det är gott med mat när man varit ute hela dagen.
Vovvarna var helt slut så dom la jag in i tältet redan klockan åtta. Jannie fick krypa in straxt efter. (jag fick stoppa in henne för Pärlan fick för sig att tältet var hennes lya! )
Tältandet är en historia för sig...
Det började med att vi skulle sätta upp tältet och då fanns inga tältpinnar!! Kelly!!! Vi vek ihop det igen men så sa Karin att hon hade tre stycken över så då provade vi igen. Till historien hör att tältet har varit på festivalturné i sommar så det var inte speciellt helt längre. Resultatet blev att vi använde delar av pinnarna som ska hålla tältet uppe som jordförankring. Gick jättebra även om tältet blev jobbigt att komma in och ut ur för öppningen blev så låg.
Jag hade helgen till ära köpt mig en luftmadrass, vilket jag var hemskt tacksam för när det blev dags att sova. Stackars Lena låg på ett tunnt liggunderlag och hade till råga på allt glömt kudde. Så där låg jag som prinsessan på ärten medan Lena knölade ihop sig på marken. Mitt i natten vart det jättekallt så jag hade en vovve på fötterna och en på magen och en uppe i sovsäcken (Pärlan som frös förstås).
Mitt i natten vaknade vi av ett älgbröl som hette duga! Hundarna stack upp huvudet som tre små surukater. Vad var det???
Lena och Jannie sov vidare.
Tidigt på morgonen fick jag väcka Lena för Jannie låg och skakade vid hennes fötter, då var det dags att stoppa ner henne i sovsäcken.
Det gick faktiskt mycket bättre än förväntat att tälta med hundarna. Riktigt mysigt. (förutom att vi frös)
På söndagen var det dags för dem som ville prata med sina hundar att göra det. Vissa var inne jättelänge och vissa bara en stund. Jag lät Karin prata med Lovis, tro eller inte så fick jag mig några överraskningar. Pärlan fick en liten stund där inne också. Alla mattar hade olika historier att berätta när de kom ut. Säga vad man vill, men jag såg riktigt hur Lovis och Karin fick kontakt och efter det har Lovis varit mer för att söka kontakt med mig.
Åsa hade fixat en tipspromenad där alla fick priser. Elsa höll ett lydnadspass och kom med tips och råd. Vi passade på att köra lite agility och rally igen och på em visade Åsa lite pälsvård.
Som avslutning hölls ett cockerrace där Lovis tog hem segern (är någon förvånad?) och Pärlan kom tvåa.
Gissa om vi var trötta och nöjda när vi kom hem!
Det blev en påse chips och godiset som var kvar efter helgen till middag och sen slocknade jag på soffan.
Tack alla för en underbar helg. Speciellt ÅSA, Elsa och Karin! Och Emily som hjälpte mig med vovvarna. Och min tältkompis förstås!
...tycker mina fyrfota små vänner.
Matte håller på med helt fel grejer idag.
Hade lite ont i halsen härom dagen och igår kväll fick jag feberfrossa. Vaknade efter ett par timmar med värk i kroppen och kunde inte somna om. Dottern var ute på vift så jag efterlyste henne och låg fortfarande vaken ett par timmar senare när hon kom hem. Vaknade som en disktrasa idag. Hade bokat min första körlektion till idag så det var bara att stoppa sig full med värktabletter och se glad ut - fast hjärtat rusade vid minsta ansträngning.
Bara man vill så går det, eller?
Det gick bra i alla fall, så det var skönt. Men usch vad jobbigt det är att vara iakttagen hela tiden!
Gick en lång men långsam promenad med vovvarna och Kelly när jag kom hem. Sen har dom fått ha tråkigt resten av dagen medan jag har sovit.
Jag vägrar att vara sjuk i helgen när det äntligen är dags för kennellägret som jag har sett fram emot hela sommaren. Det blir nog bra att tälta när man mår så här.
I morgon är det tvättstuga och städning inför visning på söndag. Suck... Kan någon snälla köpa min lägenhet!!!
Återkommer förhoppningsvis efter helgen med en massa glada nyheter.
Ha det!
Idag fyller min älskade Pärlan 4-år!
Tänk vad tiden går fort, känns inte alls länge sedan jag hämtade hem mitt lilla lakritstroll. Samtidigt känns det som om hon alltid funnits.
Vad skulle livet vara utan min lilla knasiga vovve med sina bestämda åsikter och sin kärlek i överflöd. Kan inte tänka mig att vakna utan att det första jag ser är hennes bruna ögon och hennes speciella sätt, att direkt efter morgonpussen/tvätten av matte/vända upp magen för att bli gosad med.
v
Idag fyller en annan härlig tjej också år. Grattis Åsagåsa, hoppas du får en underbar dag!
(Kanske du vill ha något annat än pastejsmörgås, extra köttbullar och pannkaka? )
Visningen gick inget vidare, folk är väl fortfarande på semester. Det är bara på´t igen om två veckor, suck!
Idag är det mulet och regnar till och från. Känns lite som höst redan. Satte på mig stickad tröja till morgonpromenaden, rätt mysigt faktiskt fast det är på tok för tidigt, vi får hoppas att sommaren återvänder snart.
Jag har tränat lite lydnad med tjejerna idag.
Pärlan blir supertaggad direkt, hon tycker det är kul. Men ännu roligare att göra konster, då tar hon till hela menageriet och gör saker som jag glömt att hon kunde. Pärlans rumpa åker ner för fort vid återgången i ställande under gång, hon väntar inte på kommando. Det är svårt att låta bli att ta till handsignaler då. Ajabaja...
Lovis åker upp i sittande hela tiden när vi tränar platsliggning - får börja om från början där. De vill så gärna vara till lags för att få den där eftertraktade godisbiten att dom har för bråttom. Men utan godis i träningen är det svårt att motivera dem. Pärlan blir för uppspelt med leksak och Lovis är helt ointresserad. Vi får verkligen ta tag i träningen nu om vi ska kunna vara med i KM i lydnad utan att skämma ut oss.
Siri var jätteduktig, vi övade inkallning och sättande vid sidan. Där emot hade hon helt plötsligt glömt bort vad ordet ligg betyder, hoppa på matte?!? Inte? Jama som en katt? Nähä, men vad vill du då??
Jaså ligg! Men varför sa du inte bara det och pekade på golvet? Vadå ska jag fatta ändå? Men man är ju inte mer än hund! Knäppa människa, hur ska jag komma ihåg allt som kommer ur din mun? Puss, puss, ge mig en godis nu!
Gäsp! Man blir trött av att träna...
Önskar jag hade haft en kamera igår på kvällspromenaden.
I trottoaren var en telebrunn, ni vet en sån där stor rektangulär med ett litet hål i varje ände för att de ska kunna lyfta locket. Lovis & Siri gick först och upp ur det lilla hålet kommer en padda som ska ut på kvällspromenad. Han sitter chockad kvar ett tag innan han kryper baklänges ner i brunnen igen. Det såg för dråpligt ut! Undrar vem som blev mest chockad paddan eller hundarna?! Det var ett väldigt nosande och undrande, var tog den vägen?
På resten av promenaden mötte vi fyra paddor till. Siri tycker dom är jättespännande, (fast hon redan har slickat på en och mått illa) Lovis också, jättekul saker som rör sig. Pärlan bryr sig faktiskt inte alls, förutom när den sista paddan vi mötte blev skrämd av de andra tjejerna och hoppade rakt på henne. Då hoppade hon åt sidan med skräckslagen min. Hjälp! Usch! Vilken läskig sak! Hi hi hi...
Idag ska vi städa klart och bona golven för visningen ikväll. Jag hoppas verkligen det kommer någon så jag slipper göra om allt igen senare. SÅ kul är det inte att vara inne och städa mitt i sommaren.
Ha det gott! /Y
Äsch det blev ingen städning alls, jag gav upp tanken och tog med mig latmasken och vovvarna ut i skogen och plockade blåbär istället!
Siri är en hejare på att plocka bär och hittade dom riktigt svarta blanka STORA skomakarbären. Pärlan mumsade i sig hon också, medan Lovis inte kan slå sig till ro. Det KAN ju komma ett rådjur. -Jag känner ju lukten matte!
Nu ska jag krypa upp i soffan och gotta mig, mums!
Blixtar och Dunder! 
Vilket oväder det var i natt!
Min rullgardin har gått sönder och jag tänker inte köpa ny eftersom vi flyttar snart. Det var ett ordentligt skådespel på himlen vill jag lova och regnet stog som spön i backen. Tur att man inte har rädda hundar, dom tittade upp och lyssnade när det brakade och blixtrade men sen somnade dom om igen.
Idag sov vi länge, vi var borta igår kväll på middag och film. Vi såg Marley och Jag. Den som inte har läst boken har gått miste om något! Filmen var bra, helt klart sevärd, även om man alltid saknar något när man läst boken innan.
Idag ska vi ha tvättstugan igen, var kommer all tvätt ifrån?!
Vart tog sommaren vägen? Nu är det väl ändå dags att den kommer tillbaka...
Vi är lite sega idag, igår var en full dag.
På förmiddagen lekte Siri med Balder, vår nya granne. Han är en 4 månader gammal Dogue De Bordeaux. De lekte för ca 2 veckor sen och då var dom lika stora, nu har han vuxit om henne med råge! Dom hade jätteskoj, dom stora tjejerna stog i fönstret och tittade på avundsjukt.
Efter lunch tog vi en långpromenad i skogen, jag och tjejerna. Eftersom det inte går att släppa Pärlan och Lovis ihop i skogen provade jag att ha Pärlan i koppel, och de andra två lösa, och det funkade faktiskt. Lovis sprang som en tok kors och tvärs men drog inte iväg och jagade som hon gör med Pärlan utan höll sig vid oss. Det är så skönt att se henne jobba sig riktigt trött. Både Lovis och Siri är "högenergihundar" väldigt lugna och gosiga inne men ute är det raketbränsle i maskinerna.
Pärlan var mindre glad att gå i koppel, men hon fick å andra sidan vara lös när vi gick till stranden efteråt. Tjejerna hade passat på att bada i gyttjediket och i dypölarna i skogen, de luktade inte rosor direkt! 
Så vi var tvungna att bada bort stanken ordentligt sen åkte vi till mamma. Barnen var där och jobbade på huset.
Vi lämnade hundarna där och åkte till söder och åt indiskt med barnens släkt på deras pappas sida. det var jättegott och trevligt, efteråt tog vi en promenad till fjällgatan och åt glass. (Som vi fick pressa ner för alla var så mätta.) Jag var hemma straxt före elva efter att ha hämtat hundarna.
v
Tidigare i veckan var jag ute och la spår till tjejerna. Lovis har ju gått viltspår i vår så det var länge sen hon gick ett personspår. Jag la ett svårt med massa vinklar till Pärlan och ett likanande till Lovis i en annan skog. Lovis fick ta sitt först och hon var helt tokig så jag fick bromsa henne hela tiden, hon tog det klockrent.
Jag åkte hem och lämnade Lovis och hämtade Pärlan och hon gick precis likadant, inga problem där heller. När jag kom hem hade Lovis suttit och ylat som hon aldrig gör annars. Hon visste att vi var ute och hade kul och ville jobba mera! Jag tog med Siri ut i skogen och la två kort spår till henne, dom tog hon som ingenting. Nästa gång ska jag lägga över ängsmark så det blir lite svårare. Det får inte dröja så länge heller till nästa gång.
Söta skrynkliga kompisen Balder!
Åh jag skulle göra såå mycket nytta idag...
Gick ut en sväng med vovvarna straxt före sju när Siri hade sagt till. Var såå trött så det blev sängen igen, låg och halvslumra fram till halv tio. Ingen bensin i motorn idag alls (min egen).
Jag tog bilen några hundra meter till affären (fy skäms!) och inhandlade lite frukost. Gjorde frukostbrickor till mig och barnen och gick ut i solen. Mmm jätteskönt, men kickstarten uteblev ändå.
Segade runt här hemma utan att få nånting gjort tills jag tröttnade på mig själv och tog med mig hundarna till hagen och kastade lite boll. Det blev fort för varmt, så vi åkte vidare till Sticklingeudde och en liten sandstrand och badade istället. Ungefär där vände humöret upp ett par grader.
Pärlan tog nog sin längsta simtur någonsin, så där en 3-4 meter! Ja hon är en fegis, hon älskar att bada men utan bottenkänning, usch vad läskigt! Men idag kunde hon inte motstå pinnen som guppade långt därute.
Siri simmade duktigt som vanligt och Lovis fegade sig och klafsade runt där hon bottnade, men njöt ändå. Avsvalkade och gladare i hågen åkte vi till mamma & pappa och fikade och åt glass. (Aldrig fel! )
Siri och Sudda (Strumpan) tog en brottningsmatch, och sen åkte vi hem till oss där min halva pizza från igår väntade...
Trodde jag...Den slank visst med när dottern gick hemifrån.
Jag som redan kände smaken av den, typiskt! Blev en läbbig Chorizzo istället och någon nytta har jag inte lyckats göra ännu.
Igår kväll var jag och barnen på bio och såg Harry Potter och halvblodsprinsen. Kommer inte ihåg när jag var på bio senast innan dess. Filmen var riktigt bra med en hel del skratt faktiskt. Jag är en riktig fan och har läst alla böckerna, de flesta som högläsning med Tobie. Inte lätt att hitta något som vi båda gillar annars.
v
Till något helt annat; Nu ligger vår lägenhet ute på nätet, håll alla tummar för att den blir såld fort så vi får flytta! Lite bilder finns att skåda på: hemma hos oss-sidan.
Tjüss!
Så här städat har det nog aldrig varit förr. ;)
Idag fyller mitt älskade hjärtebarn 18 år!
(hon kom hem i ett stycke från Hultsfred igår )
Stort grattis älskade Kelly!
Vart tog tiden vägen?
Alldeles nyss var du bara en liten plutta som skulle ha klänning oavsett väder, sol, regn eller snö. Nu är du stora damen och bråkar inte längre för nu kan du bestämma själv. Och klänningarna, dom hänger med!
Visst är det härligt när solen skiner igen efter allt oväder!
Min rullgardin gick sönder häromdagen så nu vaknar jag med ljuset. Jag ska ju inte bo här så länge till så det känns onödigt att skaffa en ny. Jag har för den delen alltid tyckt om att vakna av solen.
I natt har jag varit vaken av en annan anledning också, jag har fått ett nytt skov som har satt sig mitt i ansiktet. Det började med att jag blev öm i näsan, jag förstog att brosket blivit inflammerat, jag har haft det i näsvingarna förut. Den här gången satte det sig i näsryggen. Det blev bara ömmare och ömmare och började svullna. I förrgår kväll kände jag att det svullnade mer och mer och igår när jag vaknade hade jag en näsa som var svullen ut till kinderna och upp i pannan. Och det gör ONT! Jag brukar få skov på sommaren som sätter sig lite här och där i lederna och i magen, och den satte igång och värka igår också. Som tur var så lugnade den sig fram på dagen annars kan jag bli liggande. Fast nu kan jag ju inte det, jag har ju tre håriga kamrater som måste ha sitt.
Jag fick i alla fall en akuttid så jag kunde få kortison. I går kväll kändes det lite bättre så jag kunde ha glasögonen på mig men i natt har det fullkommligt pulserat. Nu väntar jag på att citodonet ska verka...
Jag måste verkligen ta min vackra näsa och bege mig in till stan och handla inför i morgon då min prinsessa fyller år! Jag har lovat att handla så hon kan baka cupcakes också, choklad med rosa frosting och körsbär ska det vara.
Hon ska komma hem idag. Jag hörde inte ett ord från henne igår trots att hon lovade dyrt och heligt att höra av sig varje dag. Grrrrr.... Svarade inte sms heller. Hm!
v
Imorgon ska jag förhoppningsvis få svaren på vattenprovet från Bäckvägen, kan ju vara bra att veta att man inte klunkar i sig nåt farligt.
Annars var det inga överraskningar i besiktningen, att taket måste läggas om fick jag ju veta på plats. Det finns en hel del att göra men jag tror nog att det står ett par år till. Jag längtar så efter att flytta!
z
Förmiddagen igår gick ju bort på läkare och apotek, på eftermiddagen körde jag sonen till m & p, han skulle jobba och jag blev kvar där. Jag är så sugen på att måla, men jag får titta på ett tag till, än så länge har inte revbenet läkt ordentligt.
Mamma och jag tog en prommis. Det blev lite stökigt för strumpan och Siri hade inte fått busa, jag hade satt på exspot på morgonen. Strumpan blev 6 månader igår (och Siri 8) Hon börjar bli lite att hålla i kan jag lova! Lovis vet att det finns mycket vilt i skogarna där så även när vi går på vägen mäåste jag hålla henne kort, det är trist. Siri har kommit in i lock för örat-åldern. Hon drar och sliter i kopplet som en tok, hon som varit så duktig ett tag.
Pärlan har gått in i ett lugn så nu fungerar det att ha henne lös igen. det är så skönt, så lätt att bara ha två att hålla i. Jag har kopplet släpande på promenaden, det är mest psykologiskt, hon är ju uppfostrad med lina. Hon håller sig på tomten också utan att man behöver passa henne.
På kvällen åkte Tobie och jag till grillen och handlade till oss alla. Inte så nyttigt men så gott ibland.
Jag försöker ju lägga på mig lite vikt men det går inget vidare trots allt skräp jag stoppar i mig...
Puss & kram
Ha det GOTT!
Hjälp är det redan den 9:e!
Det är verkligen dags att börja planera för Kellys 18-årsdag bara 4 dagar kvar!!!
Herregud vad tiden springer iväg.
Just nu är hon på Hultsfredsfesivalen och kommer hem dagen innan födelsedagen.
Idag fick vi dra på overallerna när vi skulle ut, det var lika bra att ta en ordentlig sväng direkt när vi ändå skulle bli blöta. Pärlan börjar visst bli tant (snart 4) för hon tyckte att vi skulle gå hem när hon var klar och hade gjort sitt.
Vi har tvättstugan i eftermiddag så den här dagen ska nog gå den också, trots vädret.
Igår gjorde jag bort mig igen.
Jag hade Tova här över natten och så skulle min barndomskompis Sanna komma och hälsa på. Jag tänkte att det var lika bra att hundarna fick springa av sig på morgonen så vi åkte ut till hagen. När vi kom dit registrerade jag att dom hade slagit hela hagen men tänkte inte mer på det. Förän jag insåg att det var gröna igelkottar jag skulle få med mig hem!
Vet ni hur gräs av alla de slag fastnar i en blöt lockig cockerpäls? Ja då förstår ni...
Sanna skulle snart komma och jag var tvungen att bada odjuren för att få bort gräset. Jag kan lova att det gick balsam! Mitt i allt ihop blev det stopp i avloppet så jag fick rensa det. (Inte så konstigt kanske...) Sen när det var Pärlans tur att bada, hon som har värsta pälsen, gick duschmunstycket sönder! Det började läcka i slangen och trycket försvann och inte hjälpte det hur jag än höll på med packningen. Jag blev tvungen att duscha henne med bara slangen, så det tog ännu längre tid. Så där stog jag med huvudet i badkaret när mina gäster kom. Typiskt!
Det var i alla fall jättekul att träffas, det blir så sällan. Vi satt mest och pratade och tog en tur med vovvarna till havet, nybadade som dom var... men helt plötsligt blev det ju sommar för ett par timmar.
Vi tog en tur till m & p också så hon fick träffa dem och deras odjur. Ja visst, syrran var här en sväng också och hämtade sin dotter och hade med sig lilla Molle så han och Siri busade en stund.
På kvällen kom Lotta över och vi tittade på film, så det blev en heldag.
I tisdags var vi ute och fick huset besiktigat, det dök förstås upp några nya saken man inte räknat med. Bl a var det nödvändigt att lägga om taket och fixa ventilationen på vinden. Inte bara på huset utan på garaget också, lillhuset behövde också ventilation på vinden. Jag väntar på protokollet, det borde komma idag, det blev en lååång lista men så är det ju felen dom ska leta upp också.
Så just nu väntar jag bara...
Simma lugnt!
500m från grinden ligger närmaste badställe!
Nu har det hänt massor, den senaste veckan har varit turbulent.
Jag hade mäklare här och värderade lägenheten i torsdags och vi bestämde ett utgångspris.
I fredags tog vi bussen ut till Lena & Uffe i Margeretelund. Vädret var underbart och stället är rena paradiset.
Jannie blev jätteglad när vi kom, till och med jag fick pussar och det hör inte till vanligheten. Pärlan och Siri skötte sig faktiskt så att dom kunde vara lösa hela helgen, men min lilla brunbjörn fick sitta på lina. (det finns inget staket) Hon tar första bästa till fälle att springa iväg och spåra. Visserligen försvinner hon inte men hon springer in på andras tomter och slår dövörat till när man ropar.
Lena och hundarna badade, Jannie simmar som en säl. Siri simmade också och Pärlan tog några korta vändor efter pinnar som Uffe stog och kastade på löpande band. Men Lovis håller sig där hon bottnar, och så får man ha ett öga på henne när hon börjar vädra i luften så hon inte drar iväg och hittar på bus.
Vi sov över i lillstugan och på morgonen när jag öppnade dörren såg jag hur det spratt till i Siri som om hon tänkte: Yes!! Idag igen! Hon njöt verkligen av att skutta runt hela dagen och busa. Vi andra njöt vi också, att bara kunna sitta i gräset är värt hur mycket som helst.
z
Budgivningen på det gula huset sprang iväg när vi bara var två kvar så jag fick släppa det. Jag har funderat och funderat och bestämde mig till slut för att lägga ett bud på det första huset jag föll för. Det ligger i Garns-Ekskogen i brottby precis som det andra. Jag fick ett acceptpris i fredags och tog helgen på mig att tänka igenom det igen.
z
Natten till måndagen sov barnen hos sin pappa och jag vaknade halv tre av att ett fönster exploderade. jag flög upp ur sängen och vrålade: -Försvinn härifrån era djävlar! Rusade ut i vardagsrummet som var fullt av glas och insåg att jag stog nästan naken och var tvungen att gå tvärst igenom för att nå telefonen. Kan lova att jag blev rädd, jag visste inte om det var någon i lägenheten. Adrenalinet pumpade när jag kastade en blick på balkongdörren och såg att den var hel. Puh! Rummet var fullkommligt täckt av glas och på golvet låg en stor betongbit.
Jag ringde polisen som sa att dom skulle komma, sen ringde jag barnens pappa och väckte honom så han fick komma hit. Under tiden ringde polisen tillbaka och frågade om jag sett någon där och sa att dom inte skulle komma för dom kunde ändå inte säkra några bevis eftersom rutan hade krossats med en sten.
Tack för den!
Jay hjälpte mig att tejpa för fönstret, tur att det inte var vinter och kallt. det tog ett tag innan jag somnade kan jag lova!
Måndagen tillbringades i telefon med fastighetsskötaren, försäkringsbolag och polis och glasmästare. Dom var snabbt här och bytte ruta. Det tog ett par timmar att städa upp allt glas, sen var jag helt slut. Min nya tv fick sig en repa och den nya tv-möbeln fick ett stort jack i ena lådan, golvet fick sig också några nya jack som var ordentligt djupa.
Pärlan var lite skärrad efter natten, jag släppte ner en tidning i en kasse när hon sov under bordet och hon for upp i full panik! De andra har jag inte märkt något på. Själv hörde jag det där ljudet hela dagen, men sov faktiskt helt okej på natten.
Jag ringde till mäklaren och tackade ja till huset och ringde min mäklare och satte i gång försäljningskarusellen.
Igår kväll skrev vi kontrakt så nu har vi köpt oss ett hus! Flytten går i slutet av september. Iiiii vad spännande! Mina vovvar får en egen tomt att busa på!
Tomten är på nästan 2400 m2 och har ett helt nytt staket, en stor gräsmatta att busa på och en backe full med perenner. Det finns äppelträd och bärbuskar och i garaget finns hundboxar med hundgårdar till. Baksidan av huset - på verandasidan är det hägnat så att man kan ha hundarna ute uppe vid huset. Barnen får tillsvidare bo i lillstugan där det finns varsitt rum åt dem. Huset är litet, bara 45 m2 men nyrenoverat med nytt kök och badrum så det är bara att flytta in.
Så till hösten flyttar vi till skogs!
Lilla huset på prärien!
Idag har vi tvättstugan, inte så skoj kanske men ändå skönt att bli av med det mesta på en gång.
Igår var tog vi bussen ut till syrran, jag och vovvarna. Dom har satt upp staket så hundarna kunde busa fritt i inhägnad. Molle blev jätteglad när Siri kom. Pärlan var inte alls så sur som jag trodde att hon skulle vara, men hon satte honom på plats när han försökte kliva upp på ryggen på henne, men det är ju bara bra. (typiskt översexuella små pudlar )
Lovis var snäll som vanligt, hon morrade lite när han var ohyfsad men sen lekte hon med honom.
Jag gav Tova lite övningar att göra med Molle för att han ska ty sig mer till henne. Hon började jobba duktigt direkt igår.
På kvällen åkte vi på visning på ett av husen jag är intresserad av. Jag hade skrapat ihop de flesta i familjen så mamma och pappa kom och barnen kom med sin pappa. Ju fler ögon desto bättre.
Kelly som var så förtjust i det andra stället sa att här vill jag bo! Tobie tyckte om det jättemycket men har svårt för att se sig själv bo så lång bort, och det är ju inte så konstigt.
Nu får vi se hur mycket priset springer iväg. Jag tror att det kan bli ett guldställe. Tomten är underbar med både berg, gräsmatta och vildvuxet gräs med liljekonvaljer. Det finns syrener och jasmin, en stor fläder och massor med stora rosenbuskar. Men vi behöver ett staket. Huset är omodernt men i stort i bra skick så det är mest målning och tapetsering som behövs, förutom i badrummet. Där är en fuktskada som behöver åtgärdas och det behövs göras om helt och hållet.
Nu väntar jag med spänning på fortsättningen, mäklaren ska höra av sig idag då får vi se om det har kommit nya bud...
Håll tummarna för oss!
Vet ni varför man ska ha hunden i bur i bilen?
Jag menar förutom det uppenbara att hunden åker säkert.
Jo det ska jag tala om...
Igår kväll åkte jag över till en kompis och fikade, klockan var ganska mycket redan när jag åkte dit så innan jag kom därifrån var den runt tio.
På vägen hem åkte jag förbi flera buskar med ljuvligt blommande nyponrosor. Dom är ju så vackra! Till saken hör att jag på dagen hade städat undan det sista av de vissnade stundentbuketterna. Nåja jag tänkte i alla fall att det vore mysigt med några hemma. På tanke följer handling.
Jag stannar bilen, lägger i handbromsen och neutralen och slår på varningsblinkers. Jag går tvärs över vägen och plockar några små kvistar, hästarna far runt i hagen och det är en sån där ljuvlig kväll då man bara kommer på sig själv med att le. Jag går tillbaka de få metrarna till bilen och upptäcker till min fasa att bilen är låst!
-SIRI!!!
Bilen står och går, fönstren är strängda och värmen är på! Hjälp! Jäkla hund!
Min trio tittar undrande på mig och undrar varför jag inte öppnar dörren? Ska vi inte åka nu?
-Det går inte, jag kan inte!
#@&¤!!!
Jaha bara krypa till korset och ringa Lotta; -Kan du komma med ståltråd? Lotta snäll som vanligt rycker ut men har bara en tunn tråd med sig som viker sig, så hon får åka till stallet och hämta en grövre tråd.
Det känns som en evighet fast det bara tar ett par minuter. Räven slinker förbi och hästarna smågnabbas. Jag börjar få lite panik när jag ser att först Siri och sen Lovis börjar flämta! Nu börjar det bli varmt där inne.
Näe, jag får helt enkelt sparka in rutan om jag inte får upp den snart! tänker jag. Skit också!
Lotta kommer tillbaka och vi fixar och pular och jag är nära att ge upp när jag äntligen lyckas göra inbrott i min egen bil. Ut väller värmen och tre glada cockrar suger i sig den svala kvällsluften.
Natti, natti, äntligen får Lotta åka hem och sova. Jag tar mina vassa små nyponrosor och min läxa och sätter mig i bilen och åker hem.
Så kontentan av det hela är; att om man har en liten buse som redan tidigare har satt på blinkers och vindrutetorkare och lerat ner hela instumentpanelen så kan man inte lämna nycklarna i bilen, för självklart kan hon låsa dörrar också!
Det är bra synd att jag inte får plats med någon bur i min lilla moppebil! Men hädan efter åker hon inte en meter utan bälte som håller henne på plats!
Puss och kram min älskade lilla skitunge, livet med dig blir aldrig långtråkigt!
ps. säg inget till mamma, hon är redan orolig för hur det ska gå om jag flyttar själv ut i skogen.
Så var midsommar helgen över för den här gången...
Vi firade midsommar med mamma & pappa ute på landet. Det blev som vanligt en massa god mat och fika. Vi hade tur med vädret, regnet hade redan hälsat på när vi kom så resten av dagen var det uppehåll. Siri som aldrig varit på landet förut tyckte det var lattjolajban, speciellt som Strumpan var där! Wow eller ska jag säga vov?! Kompis hela dagen, kan det bli bättre?! Pärlan tycker också att det är härligt att vara där, att Strumpan var där var förstås ett minus. Lovis tycker både Strumpan och landet är helt okej!
Pappa hade stängslat in baksida också så man kunde välja att släppa ut på fram eller baksidan. Jag hade mina hundar ute på baksidan när mamma började gorma: -Siri har en fågelunge! -Men var är hon då? undrade jag. Jo på framsidan! Hon hade tagit vägen över taket på jordkällaren och hittat en liten Blåmesbebis leka med!
-Nej, nej inte röra! gormade jag och sprang dit. Som tur var hade hon inte skadat den så jag lyckades fånga och sätta upp den i syrenen. Mamma och pappa mes ropade från päronträdet. När jag tittade en stund senare var ungen borta. Dagen innan hade Strumpan hittat en annan unge att leka med som mamma räddade, tyvärr hittade jag den senare död på marken. 
Livet är hårt när man är en liten pippi.
Idag började vi med att åka direkt till hagen, mitt revben gör fortfarande ont så jag är inte så sugen på långa koppelpromenader. Det var många stora hundar i hagen när vi kom, ingen i vår smak att leka med så vi gick ett par varv själva. Siri passade på att ta ett skönhetsbad i gyttjan.
Resten av dagen har vi tillbringat på baksidan, jag har fixat lite på altanen. Planterat lite och städat av och hällt ut snigelmedel. Åhh vad jag är trött på dom där äckliga små djuren! Dom äter upp allting! Blommor och kryddväxter, allt ryker. Det spelar ju ingen roll att jag häller ut snigelstop när dom har hela skogen att föröka sig i. Tvi!!!
I morgon ska jag kika på ett av husen igen. Jag ska jaga banken och leta mäklare också. det är mycket som snurrar nu kan jag lova. Bara jag tänket på visning av lägenheten blir jag trött, oj vad mycket som ska städas och stuvas undan! Men någonstans måste man ju börja. Det är både spännande och läskigt, men roligt också.
Det ska visst vara sommar i veckan så det är bara att passa på att njuta!
Yvette
Vad det är härligt att vakna när solen skiner!
Bättre sent än aldrig... vi var trötta idag.
Pärlan och jag var på avslutning på lydnadskursen igår. Vi fick göra en träningstävling, den gick okej vi kom på andra plats. Många av momenten kan hon bättre men vi behöver slipa på mycket. Speciellt hennes sneda sättanden. Ställande under gång gick segt igår men i måndags när vi tränade var hon klockren. Kanske jag har omedvetna dubbelkommandon när jag tränar själv?.? Får tänka på det nästa gång.
Jag känner mig långt ifrån klar för tävling så det får bli en hel massa nötande i sommar. Inte för att jag är någon tävlingsmänniska, usch, men det vore ändå kul att prova. Kanske, hjälp! Vi får se.
Lena tog lite kort på oss och jag fotade lite mingel efteråt. Vi fick jättegod kladdkaka som Ulla bakat och jordgubbstårta av Ia. Mums!
Pärlan vann en hallmatta, Kelly avskyr den för det är en kisse och en hundvalp på. Suck och stön! Men jag tyckte det passade så bra för det sista som hände innan jag gick hemifrån var att Siri lyckades kissa på just hallmattan. Är det inte lustigt vad som kommer i ens väg just när det behövs!?
Ha nu en riktigt skön dag i solen!
Yvette
Nu har det varit full rulle igen!
Helgen har vi tillbringat på Tyresö tillsammans med ett gäng glada cockerägare på Rallylydnadskurs. Det blev Siri som fick följa med och jobba, jag tyckte det var ett ypperligt tillfälle att öva upp kontakten oss emellan. Siri är ju ganska styrd av de andra tjejerna och inte så intresserad av mig utomhus, tror f-n det man är ju inte skojigare än de andra fyrbenta direkt!
Vi hade i alla fall en skitkul helg, på lördagen klarade vi oss med lite duggregn sista timmen men på söndagen regnade det konstant. Konstigt nog så tänkt man inte ens på att det regnade för det var så skoj och ingen dötid som det kan vara på kurser ibland.
Siri skötte sig strålande men jag tror att hon lider av korv och köttbulle förgiftning efter helgen!
Jag har ju gått en Rallykurs med Pärlan förut och sa då att det här ska vi fortsätta med och nu säger jag det igen, det här är skitkul! Och det tycker hundarna också. Så nu SKA vi fortsätta med rallyn. Jag har knyckt en bild av Ia från kursen och fått ett par som Cecilia tog på oss. Bilden på Siri, Smilla och Sicco i bilen har Ia tagit. Tack!
Siri Blue Roan Sobel, Smilla Blue Roan, Sicco Sobel :o)
Åh glömde ju helt och hållet bort att berätta hemlisen...
Det var en liten pudelvalp som flyttade in hos syrran i torsdags. En aprikos liten pojke som heter Marlon Brando men kallas för Molle. Siri och jag var där och hälsade på igår, först satt han under bordet och morrade, han undrade vad Siri var för en sort, hade väl bara sett mamma och pappa pudel förut. Men efter ett tag tinade han upp och dom busade som tokar.
Idag är det skolavslutning...
En av de få jag inte är med på. Inte för att sonen bryr sig men ändå. Ska bli spännande att se betygen, det är ju egentligen oviktigt än så länge men ändå ett bra sätt att få lite hum om hur det går.
Jag kände inte för att stå på skolgården i en timme efter ännu en natt med taskig sömn. Jag var en tur till läkaren i går och fick hostdämpande eftersom jag med min bastanta kroppskonstitution har lyckats med konstverket att hosta sönder ett revben. Kan meddela att det gör SKITONT, att hosta utan att rulla ihop sig till en boll och hålla emot på utsidan är bara att glömma!
Flickorna börjar nog undra om det är dags att flytta till någon roligare matte, för här händer inget skojigt alls! Igår var en riktig tråkdag...
I förrgår var det bättre då var vi på en lång skön skogspromenad med Lena och Jannie. Vi möttes på Fågelöudde och gick längs med vattnet till Södergarn och sen tillbaka genom skogen. Jannie skuttade som aldrig förr, hoppade upp på stenar och stubbar och busade runt med sin pinne. Det är facinerande att se hur hon forfarande utvecklas nästan från vecka till vecka. Hon verkar ta igen valptiden nu, det är som att hon tar sig ur ett skal bit för bit. Siri och hon sprang och sprang, medan löptikarna tyckte världen (eller matte) var orättvis!
Snart flickor, snart ska ni få springa!
Idag ska jag flirta lite med mamma och se om hon kan vara hundvakt när jag ska på styrelsemöte. Då får i alla fall Siri skoj med Strumpan. Fast jag vet inte om hon heter så längre, för hon kallas mest för Sudda. Ja, jag vet vi har knasiga namn på våra fyrbenta vänner, det har liksom alltid varit så...
Idag kommer det hända grejer hos syrran, återkommer om det imorgon så att jag inte förstör någon överraskning.
Until then...
Yvette
Vill ha!
Jag vet inte riktigt var jag ska börja...
Det blev inget KM i helgen, jag var sjuk.
...Men det kommer väl fler tillfällen.
Förra veckan började med feber och hosta för både mig och sonen. Han var verkligen ynklig, blek som ett lakan och frossa. Jag för min del knaprade febernedsättande för att kunna stå på i ullstrumporna, jag hade en studentmottagning att ordna.
I fredags gick den av stapeln och allt löpte rätt smidigt, tyvärr blev det en inomhustillställning för vädergudarna var inte med oss. Stackars Kelly kom hem helt blåfrusen som en dränkt råtta efter att ha åkt flak ett par timmar! Hon var i alla fall nöjd med dagen och det var huvudsaken.
Så nu är det gjort.
Var som en disktrasa på lördagmorgonen, kunde knappt stå på benen, knäna protesterade efter en hel dag på benen. Men det blev bättre fram på dagen och jag fick med mig Kelly ut på en skogspromenad.
Tänk vad mycket knasiga människor det finns...
Fick hundmöte i skogen och jag kopplade upp Siri, de andra gick redan i koppel eftersom de höglöpte. Killen har två Goldenhanar varav en är lös, så jag ropar att jag har två löptikar. -Den här är så snäll! får jag till svar. Jag försöker igen. -Ja men dom höglöper! -Han bryr sig nog inte, den här är värre säger han och pekar på den kopplade hunden. För tredje gången säger jag, -men dom HÖGLÖPER, dom bryr sig!
Tar han in hunden? Nej, jag står där med två tikar som står på bakbenen och rycker och sliter i kopplet för att komma fram till hanen som svansar runt oss.
Tillslut tar han tag i hunden när jag släpar bort mina tikar.
Vad tror folk, att tikarna inte vet att dom löper eller?
Senare på promenaden kommer en lös Beagel rusande, skäller på oss med raggen stående. Siri skäller tillbaka och vi kopplar upp henne. Inte en människa syns till eller hörs heller för den delen. Klart det är en hane också! Jag försöker få honom att backa undan så vi kan passera men han känner ju doften och följer efter oss. Jag sätter upp handen och säger strängt -NEJ! Gå till husse! Han ylar till svar men hänger efter. Han forsätter föra oväsen och efter ett par minuter kommer en kille. -Vad hände? säger han. -Jag har två höglöpande tikar säger jag. -Ja men, vad hände? han brukar inte gå fram.
Tålmodigt talar jag om det och upprepar att jag har två höglöpande tikar. -Jaha, vi håller på att öva inkallning säger han. -Det gick väl sådär.
-Ja du har ju också en jakthund säger jag (liten fin pik) -Ja, men man måste ju börja nånstans säger han. Mmm tänker jag, kanske med att kalla in hunden för inte hörde jag honom ropa eller vissla en endaste gång, han följde bara skallet för att hitta hunden.
Det är intressant men hundmöten, men kanske ännu mer med människomöten...
På kvällen gick jag i däck igen och sonen var värre igen så jag bestämde att det var dags för läkaren. På söndag em fick vi tid hos jourläkaren. Han tog en snabbsänka på mig som inte visade något, så det är ett virus. Suck, det är bara att vänta ut skiten. Jag trodde att jag skulle vara bättre idag men inatt har varit värst hittills. Jag har hostat oavbrutet och hade sån frossa igår så jag gick och la mig påbyltad med luva på huvudet till och med. Lyckades hitta två Alvedon i en väska i morse så febern dök ett tag, måste ta mig till apoteket idag.
Nog med gnäll nu!
Protesttiden har gått ut så nu har jag registrerat mitt kennelnamn!
Jippie!
Hade Lovis fått bestämma hade det blivit parning redan vid det här löpet, hon tycker visst det är dags. Det är intressant att följa deras utveckling och mentala mognad.
Siri har tyckt att livet varit pest den senaste veckan. Hon har ingen att leka med, de stora tjejerna leker bara massa konstiga lekar med varandra. Idag lyckades hon få Lovis att busa en stund.
Längtar till löpen är över så dom kan springa fritt igen!
Till helgen ska vi gå på visningar igen...
|
|
 |
|
|
|